Nytt perspektiv med foto från ovan

Säkerheten är viktig när du ­flyger drönare. Börja gärna öva på en öppen yta, där det inte finns så många hinder.

En bild tagen från ovan kan ge svindlande perspektiv – landskapsbilder där träd och hus ser ut att vara i dock­storlek, annorlunda festbilder eller kanske bara den egna tomten ur en fågels synvinkel. Med en drönare har det blivit möjligt för privatpersoner att ta bilder som tidigare krävde helikoptrar och stora summor pengar. I februari 2018 ändrades reglerna för drönare, vilket ska göra livet lättare för både flyget och drönarpiloter.

Råd & Rön har testat 18 drönare som kostar mellan 1 000 och 10 000 kronor. Alla väger under 7 kilo, vilket gör att de faller under de nya reglerna. Resultatet visar att det är väldigt stor skillnad i betyg mellan den billigaste och den dyraste. Den drönare som hamnar i topp, DJI Mavic Pro med 82 i samlat betyg, kostar runt 10 000 kronor. Testpanelen hittade knappt något att anmärka på hos den, såväl foto- som flygförmåga var riktigt bra. De pyttesmå, billiga modellerna som kostar runt en tusenlapp i bottenskiktet, är däremot mest att betrakta som leksaker. De marknadsförs ofta som just det. Bilderna blir jämförelsevis tämligen usla med mycket brus och färgstick. Lågprisdrönarna saknar även flygfinesser som gps och programmerade flygrutter. Det här är helt enkelt modeller för dig som är nyfiken på drönare, men inte vill lägga några större pengar på att stilla nyfikenheten. 

I testet har vi lagt stor vikt vid flygningen och bildkvaliteten. En expert och en nybörjare har testat att lyfta drönaren, att hovra, att flyga i vind, att flyga högt och att göra en manuell retur. De har bedömt hur bra drönaren flyger, hur ­känsligt den svarar på input från kontrollen, hur lätt det är att behålla en stabil höjd och om drönaren behåller sin position i luften.

Flera av drönarna är mycket bra och stabila, och får högsta betyg för sin flygförmåga. Men de små lågprisdrönarna har stora problem att behålla sin position när vindstyrkan ökar till måttlig. Även vissa modeller i den högre prisklassen har problem med vinden.

För att testa bildkvaliteten har vi både ­filmat och fotat ­under flygning utomhus och i labb, för att kunna testa kamerorna under exakt samma ­förutsättningar. Detta för att bilderna ska bli jämförbara. Vi har även testat hur bra kamerorna klarar svagt ljus, för att se hur de är att använda en grå och trist dag.

Drönarna kräver energi och vårt test visar att det är stor skillnad i hur lång tid de klarar att flyga innan batteriet lägger av. När vi mätte ­batteritiden lät vi en fulladdad drönare hovra tre meter över marken i svag vind tills drönaren ­larmade om svagt batteri. Här var det flera drönare som inte klarade den tid som tillverkaren angett att de ska göra. Till exempel påstås Yuneec Q500+ Typhoon 4K Quadrocopter kunna flyga i 25 minuter, men i vårt test började den varna för lågt batteri redan efter knappt 15 minuter.

Vi har bland annat kollat hur bra drönaren svarar på kontrollens kommandon.

Under betyget mång­sidighet bedöms bland ­annat hur bra kontrollen är, om kameran kan ­styras under flygning, hur lätt drönaren är att fälla ihop och bära när den inte används och ­vilket kvalitetsintryck den ger. Vi har även ­bedömt vilka speciella flygfunktioner drönaren har – om den till exempel kan följa användaren och om den kan följa en förutbestämd bana. 

Säkerhet är viktigt när det gäller flygande ­objekt. Drönaren kan till exempel ha en ­funktion som gör att den vänder hem vid ­förlorad signal eller lågt batteri. På vissa modeller kan man också lägga in ­geografiska områden som drönaren inte kan flyga utanför och vissa kan undvika hinder som ­kommer i deras väg. Ju fler ­säkerhetsfunktioner, desto högre betyg. Hur lätt ­drönaren är att ­installera faller under ­betyget ­hanterbarhet.

Vi har även kollat om det går att reparera en ­drönare som går sönder, men detta betyg räknas inte in i det ­samlade betyget.