Hoppa till innehållet

Dyrt med pastaproteiner i skruvad form

Nyttiga och snabblagade – men dyra och inte alltid så goda. Vi har testat 10 pastasorter där vetet bytts mot kikärtor eller linser.

Klassisk form men annorlunda innehåll. Linspasta är ett proteinrikare alternativ till vanlig pasta på vete.

Pasta är populärt och en vanlig källa till kolhydrater på våra tallrikar. Samtidigt är det många som av hälsoskäl vill undvika snabba kolhydrater eller gluten, som finns i vanlig pasta av durumvete. Det har öppnat en marknad för ”proteinpastor” – pastor där vetemjölet ersatts av olika baljväxter. I butiken kan du hitta alla möjliga former, gjord av bönor, kikärter eller linser. Baljväxtvarianterna säljs med argumentet att de är mer proteinrika och mer fiberrika än traditionella sorter.  

Att ersätta den vanliga pastan med en baljväxtvariant kan vara en god idé ur näringssynpunkt, men det beror på vad du äter i övrigt. Det tycker Veronica Öhrvik som är nutritionist på avdelningen för Hållbara matvanor på Livsmedelsverket.
– Fördelen med baljväxtpasta är att det är ett sätt att få i sig mer grönsaker. Grönsaker och baljväxter kan minska risken för till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom, och det är något som många av oss inte får i sig enligt rekommendationerna av, enligt våra kostundersökningar, säger hon.

Veronica Öhrvik tycker framför allt att det höga fiberinnehållet är intressant, det är högre i baljväxtpastan än i till exempel fullkornssorterna, vilket Livsmedelsverket rekommenderar att vi ska äta mer av. Den högre halten av protein tycker hon inte är lika intressant eftersom det är få personer i Sverige som får i sig för lite protein.
– Äter man mycket av till exempel fullkornsbröd och havregrynsgröt kan det vara bra att satsa på att få i sig mer grönsaker via baljväxtpasta, men om man äter mycket grönsaker och inget bröd kan fullkornspastan vara ett bättre alternativ, säger hon.

Men baljväxtpasta är dyrt. Produkterna i vårt test kostar mellan 60 och 205 kronor per kilo, flera gånger mer än vad du betalar för en traditionell pasta eller för den delen om du köper linser eller bönor och blandar dem i maten själv.

Vi har valt att testa tio baljväxtpastor i fusilliskruvar, fem som säljs som linspasta och fem som säljs som kikärtspasta. Alla linsvarianterna förutom Kungsörnens innehåller bara mjöl från linser och alla kikärtssorter förutom Explore Cuisine Chickpea Fusilli innehåller bara kikärtsmjöl. Kungsörnen har nöjt sig med att byta ut 30 procent av durumvetet mot linsmjöl. Explore Cuisine har drygat ut kikärtsmjölet med bland annat rismjöl och hamnar på 60 procent kikärtor i sin produkt. Alla pastor i testet utom Kungsörnens linspasta är ekologiska. 

Vi har låtit vår erfarna smakpanel bedöma de tio produkterna i ett blindtest. Bäst tycker panelen att Kungsörnens linspasta är. Den får högt betyg både när det gäller smak och konsistens, med omdömen som att den doftar och smakar som traditionell. Bland de mer renodlade baljväxtpastorna är panelen mest förtjust i smaken hos Garants kikärtspasta. De övriga, med undantag av Kung Markattas på röda linser får ganska jämna betyg av panelen. Omdömet om Kung Markattas pasta dras ner bland annat av att skruvarna håller ihop dåligt efter kokningen, vilket ger ett mindre aptitligt intryck.

Vår smakpanel testar pastorna utan att veta vilken produkt som är vilken.

Pastorna har generellt sett problem att hålla ihop som vanlig pasta, så det gäller att vara noga med koktiden, som för de olika sorterna varierar mellan 3 och 11 minuter.

Tyvärr klarar sig smakfavoriterna sämre i labbtestet. Både Kungsörnens linspasta och Garants kikärtspasta innehåller för höga halter av bekämpningsmedlet Pirimiphos-methyl och har fått avdrag för det.

När det gäller det utlovade proteinet håller pastorna vad de lovar på paketen med marginal. Vårt test visar att alla innehåller mer protein än vad som står i innehållsförteckningen.

Bäst samlat betyg får linspastorna från A la eco och Da Carla. I båda fallen uppskattar panelen att pastorna har en tydlig smak av linser och att de har en fin färg.

Bekämpningsmedel i två pastor

Nästan ingen behöver extra protein

Svensken får i genomsnitt i sig dubbelt så mycket protein som behövs varje dag. Proteinet byggs upp av 20 aminosyror – 11 av dem kan kroppen bygga ihop själv men 9 av aminosyrorna måste vi få i oss genom maten. I animaliskt protein ingår alla aminosyror vi behöver, men om man bara äter växter behövs en blandning av olika växter, som till exempel baljväxter och spannmål, för att få i sig alla.

Om du inte äter väldigt ensidig kost eller är sjuk behöver du i praktiken inte fundera så mycket över att få i dig rätt sorts protein.