Skammen får oss att tvätta
Att få kläderna rena borde väl rimligtvis vara anledningen till att tvätta? Ny forskning visar dock att det inte främst är smutsen som får oss att köra i gång tvättmaskinen.
Rena kläder handlar om sociala relationer snarare än om en teknisk definition av renhet.
I stället är det skam och vår önskan om att tillhöra gruppen som gör att vi ofta slänger in plagg som inte är särskilt smutsiga i tvättmaskinen ”för säkerhets skull”. När vi publicerade vårt nya test av kulörtvättmedel passade vi på att fråga Erik Klint, senior forskare vid det norska institutet för hållbarhetsforskning, Norsus, varför det är så.
– Det handlar mer om sociala relationer än om en teknisk definition av renhet. Vi vill inte uppfattas som äckliga eller smutsiga, säger han.
Erik Klint disputerade nyligen med en avhandling om hur psykologi påverkar våra tvättvanor. I sina studier såg han bland annat att personer som är känsliga för äckel har en tendens att tvätta oftare.
Äckel är en känsla som historiskt har varit viktig för att skydda oss från att bli sjuka. Genom att vi känner äckel för exempelvis dåliga lukter, sår, bölder och andra potentiella smitthärdar tar vi avstånd och minskar därmed risken för att smittas av olika patogener.
Erik Klint är senior forskare vid Norsus, det norska institutet för hållbarhetsforskning.
– Om jag uppfattas som snuskig finns det risk att folk tar avstånd från mig. Att tvätta blir en form av riskminimering, säger Erik Klint.
Tvätt har länge också handlat om att eliminera bakterier och virus, till exempel genom att koka kläderna. I dag tar vi för givet att kläder som gått en omgång i tvättstugan är rena.
– Ser det rent ut? Har jag blivit av med fläckarna? Vi är också känsliga för att det ska lukta gott, doft har blivit en tumregel för om något är rent eller inte, säger Erik Klint.
Det finns inte heller någon plats för kläder som använts en dag, men som inte är smutsiga. Många vill inte hänga in dem i garderoben igen och är obekväma med att ha på sig samma kläder flera dagar i rad. Det sistnämnda gäller även om de skulle ha tvättat och torkat dem på kvällen, så att de är helt rena.
– För ur andras perspektiv, ser det ut som om du har samma kläder på dig.
En del av den tvätt som uppstår handlar nog om att det blir en fördröjningseffekt, att det uppstår en fördröjning innan du har på dig samma kläder igen, säger Erik Klint.
En tvätt innebär inte heller någon stor kostnad för oss, varken i tid eller pengar och att slänga in en extra tvätt i maskinen blir snabbt en vana som är svår att backa ifrån.
Många tvättmaskiner har någon form av ”uppfräschningsprogram” som många förmodligen ofta skulle kunna använda i stället för att tvätta kläderna.
– Det finns även alternativa produkter, som ångare som fräschar upp och stryker samtidigt. Det görs också tester på mer effektiva vädringsskåp för använda kläder. Men det här handlar nog mindre om att spara på miljön och mer om hur man kapitaliserar på de här idéerna, med fler produkter, säger Erik Klint.
