Dyr trend spirar i växthuset

Sallatsmarknaden har genomgått en revolution de senaste fem åren. Förr använde vi sallaten som utfyllnad och dekoration på tallriken – som ett tillbehör. Nu upptar den oftare allt större plats i måltiden, eller serveras som en helt egen rätt.

Trenden kommer bland annat från Medelhavsländerna, där man äter både mer sallat och beskare sorter. I början av 1980- talet åt vi fyra kilo sallat per person och år. Enligt de senaste siffrorna från 2006 äter vi över sex kilo.

De färdigblandade sallaterna i påsar ökar mest i försäljning. Under januari till april 2009 köpte vi upp mot 50 procent mer av dessa än vad vi gjorde under samma period 2008. Isbergssallat och salladskål är de enda som minskar i försäljning. De ersätts bland annat av den allt populärare romansallaten.

Tidigare åt vi i Sverige mest söta sallater som isbergs- och huvudsallat, men vi lär oss alltmer att tycka om beska blad i olika färg och form. De har på ganska kort tid spritt sig från de fina restaurangerna till lunchhak och finns numera i de flesta butiker. Andra sorter som säljer allt mer är små sallatsblad och skott av olika slag.

Ju mörkare, desto nyttigare
Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket, säger att sallat och grönt alltid är nyttigt men att isbergssallad kanske inte är den vassaste näringsmässigt.
– Generellt kan man säga att ju mörkare bladen är, desto nyttigare är de. Rucola och mâche innehåller till exempel bland annat mer antioxidanter, som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, säger hon.

Råd & Rön har besökt tre välsorterade livsmedelsbutiker i Stockholm och jämfört priserna på lösvikts-, kruk- och påssallat. Priserna varierade både bland butikerna och bland de olika sorterna. Isbergssallaten var billigast medan sallat i plastkartong var dyrast. Vissa sorter hade ett kilopris på uppemot 300 kronor och var därmed tio gånger dyrare än isbergssallaten.

Text: Jessica Kriström och Linda Nilsson

Från frö till fullvuxen på löpande band

Året om odlas kruksallat i stora växthus för den stora marknaden som vill ha grönt på tallriken. Från utsidan ser växthuset lugnt och fridfullt ut, på insidan finns plantornas bullriga vardag.

Råd & Rön besökte Svegros stora växthus på Färingsö utanför Stockholm för att få en lektion i hur kruksallat odlas fram. Det är en hänförande syn med ljusgrön sallat som breder ut sig som enorma mattor på odlingsborden.

 På en yta stor som mellan tre och fyra fotbollsplaner odlar företaget årligen 10 miljoner krukor med fem olika sorters sallad.

Det är ett väldigt oväsen när sallatsfröna ska ner i brätten med krukor. Krukorna som sallaten ska växa i är inte stora. Tätt, tätt står de intill varandra och väntar på att fyllas.

Allt sker automatiskt. Först ska torv blandas med vatten och nyttig bakteriekultur. Sedan ska brättena vidare på rullband till såapparaten som sätter exakt två frön i varje kruka.

Efter en tid i kylrummet är det dags för alla krukorna att resa vidare in i groningskammaren. Där inne är det 95 procents luftfuktighet och 17,5 grader varmt för att fröna ska gro så fort som möjligt.

Och visst går det fort. Fyra till sex veckor tar det för sallaten från frö till fullvuxen planta. Den kortare tiden gäller för sommaren och den längre för vintern då man måste sätta på värme och tända alla lamporna för att sallaten ska växa ordentligt.

Stora prisskillnader

Priserna på sallat i påse varierar kraftigt, de billigaste kostar 80 kronor per kilo, de dyraste 300 kronor kilot. Generellt har de stora påsarna ett billigare kilopris. Romansallat finns både i kruka och i lösvikt, men den i kruka kostar tre gånger mer än den i lösvikt.

De angivna siffrorna är medelvärden av priset på olika sallatssorter i tre välsorterade matbutiker i Stockholm i januari 2010.

Sallatssort/Pris per kilo

Sallat i plastkartong 210:–
Plocksallat 190:–
Påssallat 180:–
Kruksallat 180:–
Huvudsallat 60:–
Romansallat 50:–
Isbergssallat 30:–

Snabba fakta!

• Gurka och isbergssallat har de lägsta näringsvärdena. 
• Rucola är den mest näringsrika sallaten. 
• Spenat har mest järn och antioxidanter. 
• Brysselkål är en bra källa till fibrer, järn och antioxidanter.

Fotnot: På Livsmedelsverkets webbplats, slv.se, finns näringsinnehåll för fler livsmedel.