Här odlar de utan jord

Hemmaodlat vill sprida ätbar grönska i Malmö. Föreningens fönsterodling fungerar som en andelsodling som här tas om hand av Paul Birch.

En vägg av växter i skyltfönstret till en gammal butik är det första du lägger märke till när du svänger in på torget i Malmöstadsdelen Augustenborg. Kommer du som vi en grå eftermiddag precis när februari blivit mars är det extra tydligt eftersom de gröna växterna matas med ljus från långa lysrör under den mörka delen av året.

Bakom den gröna väggen huserar sedan ett par år tillbaka föreningen Hemmaodlat. Föreningen drivs av ett antal eldsjälar med passion för växter och odlingsteknik för trånga utrymmen. Särskilt stort är intresset för hydrokultur, det vill säga att odla i vatten och näringslösning i stället för i jord.

Niclas Lundius Mörck kontrollerar så att fönsterodlingen inte har drabbats av några skadedjur. 

Grunden till förening­en är ordförande Niklas Hjelms eget intresse för att lära sig mer om hydro­kultur, eller hydroponik som det också kallas.
– Jag ville odla hemma, och tanken på att kånka stora säckar jord upp till min lilla lägenhet var inte särskilt tilltalande. Då hittade jag hydroponik och började testa. Efter ett tag insåg jag att jag inte ville göra det helt själv, utan med likasinnade, säger han.

Intresset blev en studiecirkel som, när den vuxit till sig, blev föreningen Hemmaodlat. För drygt två år sedan fick föreningen sina egna lokaler och kunde börja odla tillsammans på allvar. Att de hamnade i Augustenborg i Malmö är ingen slump. Hela stadsdelen lanseras som en ”ekostad” med gott om möjligheter till stadsodlingar för invånarna, i klassiska pallkragar och på andra sätt. Granne med torget ligger det kommunala bostadsbolaget MKB:s stolthet ”Greenhouse”. Det är ett 14 våningar högt hus där lägenheterna har speciella odlingsbalkonger för att underlätta för hyresgästerna att kunna odla sina egna grönsaker.

MKB äger också lokalen där Hemmaodlat håller till och är en samarbetspartner till föreningen i olika odlingsprojekt.
– Vi passade bra in i deras plan profilmässigt, säger Niklas Hjelm.

Niklas Hjelm visar stolt upp en av de fiskar som bidrar med näring till Hemma­odlats fönsterodling.

En trea i Greenhouse kostar över 9 000 kronor i månaden, och de flesta odlingsintresserade kan givetvis inte ha en specialbyggd lägenhet för att få utlopp för sitt intresse.
– Jag tycker att odlingslägenheter är ett jättebra initiativ och tror att det kan komma fler sådana. Men jag har långt ifrån en sådan lägenhet, säger Niklas Hjelm.

Ändå menar han att han kan vara i stort sett självförsörjande när det gäller sallad och kryddväxter som koriander och basilika från odlingarna han har hemma.
– Mitt fokus har hela tiden varit att inspirera människor att odla oavsett hur de bor. Du behöver inte en stor trädgård för att kunna odla.

Att odla direkt i näringslösning i stället för i jord kan man göra både inomhus och utomhus på balkongen. Ska man odla inne krävs det oftast ext­ra belysning för att få ett bra resultat, enligt Niklas Hjelm. En fördel med att odla direkt i vätska är att man slipper hantera jord, vilket kan vara bökigt när man bor i en lägenhet.

De hydroponiska systemen kan också ge bra skörd från en liten yta, och det är enkelt att fylla på med rätt mängd näring för plantorna i stället för att behöva gödsla eller byta till ny jord under odlingen. Nackdelen är att det kan vara svårare att komma i gång än att bara pilla ner ett frö i jorden som vi är vana vid.
– Men i de enklaste systemen är det minst lika lätt att odla som på vanligt sätt. Man inser att det är samma sak. Det är odling, bara att man gör på lite annat sätt, säger Niklas Hjelm.

Samtidigt jämför han odlandet med motorsport.
– Hydroponisk odling är som Formel 1. Det kan gå väldigt snabbt men det kan också krascha väldigt snabbt. Att odla i jord är mer som folkrace – du hinner väja undan om något går fel.

Han erkänner att den hydroponiska odlingen kan uppfattas som tekniskt krånglig och att det för vissa blir lite av en materialsport, men att det finns väldigt enkla sätt att testa själv.
– Det enklaste jag kan tänka mig är att du tar en vanlig blomlåda, gör ett lock med hål där du kan sätta ner nätkorgar med lite lecakulor och ett frö. Sedan tillsätter du näring. Det behövs ingen syrepump, utan plantorna växer bara direkt i vattnet, säger Niklas Hjelm.

Henrique Sanchez och Martin ­Basterrechea flyttar växter för att kunna rengöra ett av karen som ingår i föreningens hydroponiska system.

Odlingen i butiksfönstret vid torget i Augustenborg är betydligt mer avancerad än så. I stället för att låta växterna bada sina rötter direkt i näringslösningen växer de i ”torn” som fästs i fönstret. Det sparar på utrymme och ger växterna mer tillgång till ljuset utifrån samtidigt som de får extra ljus från ett lysrör som monterats vertikalt, parallellt med tornen. Vätskan pumpas runt i systemet och får sippra sakta ner genom tornen så att växterna kan suga upp dem.

I stället för att som i de flesta hydro­poniska system sätta till en näringslösning kommer vattnet till växttornet från en tank med fisk. Fiskens avföring blir näring till växterna. Föreningen har ungefär 30 stycken tilapia, en fisk som ibland kallas rödstrimma när den säljs som matfisk i Sverige. Tanken är att man ska kunna äta både fisken och växterna, men intresset för att äta fisken bland medlemmarna har varit litet. När vi är på besök håller de på att bli för stora.
– Vi har grillat några av fiskarna, men det är väl egentligen bara jag här som någon gång har dödat en fisk, säger Andreas Sörensen.

Han har rollen som föreningens teknikchef, och är den som till största delen konstruerat systemet med fiskarna och växterna. Golvet runt anläggningen har precis badat i vatten som föreningsmedlemmarna på plats har hjälpt till att svabba upp. Problemet är att ett av filtren i anläggningen inte riktigt håller måttet, och när tankarna skulle tvättas hände en liten olycka med en vattenslang. För att slippa liknande incidenter i framtiden testar Andreas Sörensen ett nytt trumfilter han själv konstruerat och skrivit ut på sin 3D-skrivare. Bara att skriva ut delarna till filtret tog runt 300 timmar. Efter ytterligare test ska det ersätta den tunna med sjunkfilter som i dag gör att anläggningen ofta måste rensas manuellt.
– Idén med trumfilter är inte ny. De används på reningsverk och i proffsanläggningar. Men de filtren är för stora för oss och kostar för mycket. Så jag designade ett själv, säger han.

En del av skötseln av föreningens hydroponiska odling är att plantera nya sticklingar i odlingstornen. 

Grönsakerna som produceras i fönsterodlingen säljs genom ett andelssystem. Odlingen är uppdelad i åtta andelar och den som betalat i förväg kan varje vecka hämta en kasse med färska grönsaker. Odlingen är dock för liten för att fungera kommersiellt och den är beroende av ideell arbetskraft från föreningen för att kunna drivas vidare. Det ideella arbetet utförs främst på onsdagskvällar och drivs med arbetsmetoder lånade från medlemmarnas vanliga jobb som ingenjörer, miljövetare och utvecklare på it-företag. När kvällens arbetsuppgifter gås igenom liknar det mer morgonens tavelmöte hos utvecklarna på ett it-bolag än en träff i en ideell förening. Alla har sina namn på tavlan och post-it-lappar flyttas allt eftersom en uppgift blir klar.
Att jobba organiserat på det sättet är förmodligen en nödvändighet i en förening med så många olika projekt. Vid sidan av andelssystemet driver de även samarbete med skolor där medlemmarna hjälpt till att bygga upp hydrokulturer som levererar grönsaker till elevernas matsal och ett projekt där de säljer en egen odlingslåda via den populära gräsrotsfinansieringssajten Kickstarter. Lådan tillverkar medlemmarna själva i källaren till lokalen.

I källaren pågår också flera odlingsexperiment, till exmpel att odla med urin. De erfarenheter medlemmarna får delar de med sig av bland annat genom kursverksamhet och via filmer på Youtube.
– Redan från början har vi delat ganska mycket material på Youtube för att få spridning på det, säger Niklas Hjelm.