Glassmaskiner – bäst i test

Den som en gång smakat en krämig, smakrik hemgjord glass lockas inte lika mycket av de fyrkantiga paketen i frysdisken. Vi har låtit labbet göra såväl vaniljglass som yoghurtglass och sorbet. Resultatet blir alldeles utsökt i allra flesta fall. Några undantag finns dock där maskinen till exempel inte klarar att fördela vaniljfröna eller citronzesten ordentligt i glassmeten.

Principen för att göra glass är enkel; kyl smeten samtidigt som den vispas runt i lagom takt. Det märks att glassmaskinen är en mogen produkt. Vi testade glassmaskiner första gången 2014 och flera av modellerna från det testet är fortfarande populära bästsäljare. Därför har vi såklart med dem i vår uppdaterade testtabell.

Elva av maskinerna i testet saknar inbyggd frysfunktion. De kyler istället genom ett frysblock eller en frysskål som du först måste ha haft i frysen i åtta timmar. Tillverkarna ger rådet att ha frysblocket i frysen hela tiden, så att maskinen är redo när glassuget sätter in. Men då gäller det att du har med plats i frysen, för de flesta är ganska stora – runt 20 cm i diameter. Det går inte att göra två satser efter varandra, eftersom frysdelen måste frysas in igen. Två icke självfrysande modeller, Kitchen Aid 5KICA0WH och Kenwood AT956, är inte fristående glassmaskiner, utan måste monteras på en köksmaskin från respektive tillverkare.

De resterande tolv glassmaskinerna har en egen frysenhet som fryser glassen och du kan göra mer än en sats åt gången i dem. Men de kostar också mer – från knappt 2000 kronor till som mest hela 7000 kronor. De är även riktiga tungviktare med matchvikter mellan 8,5 och 13,5 kilo. Med ett par undantag gör de självfrysande maskinerna den bästa glassen.
– Ju längre maskinen kan hålla på, desto bättre och desto mer jämnt fördelad blir glassen. Problemet med de maskiner som har en del som fryses in är att de inte kan hålla på hur lång tid som helst, eftersom frysdelen då hinner tina, säger Råd & Röns testchef Ronny Karlsson.

Det är stor skillnad på hur mycket glass maskinerna kan göra, från sex deciliter till två liter. Flera av dem gör heller inte så mycket glass som det står på förpackningen.
– Den kapacitet vi anger är baserad på hur mycket glass som praktiskt kan göras, enligt manual, receptbok eller andra markeringar. Ofta är det cirka hälften av vad det kan stå på kartongen, säger Ronny Karlsson.

Själva maskinen är barnsligt lätt att använda; de flesta har bara en på- och en av-knapp. Några har också en timer som räknar ner tills glassen är klar. Det kan dock vara lite trixigt att hälla i glassen i skålen. Många av maskinerna saknar även någon form av markering för hur mycket smet som ryms i skålen utan att den kommer att svämma över när glassens volym ökar i takt med att den fryses. En sådan markering är bra att ha när du använder ett glassrecept som inte är anpassat för just din maskin. Flera av maskinerna är krångliga att rengöra och har delar som inte får diskas i maskin.

Eftersom resultatet blir så gott är det extra irriterande att det kan vara svårt att få ut all glass ur maskinen; mycket fastnar i spateln och skålen. Vi har mätt svinnet, och i en maskin är det till exempel hela 299 gram yoghurtglass kvar när man har skopat ur skålen. Sedan handlar det väl om hur mycket värdighet man som glassälskare är redo att förlora i kampen om den sista glassklutten. Är man bara tillräckligt motiverad kan man pilla fram mycket glass från både spatel och skål, även om man samtidigt kletar ner sig rejält. Finns det en vilja så finns det en väg.