Hoppa till innehållet

Slowjuicern inte värd priset

Den hajpade och dyra slowjuicern sägs göra den nyttigaste juicen. Men vårt test visar att råsaftscentrifugen är snabbare, billigare – och bättre.

Råsaftscentrifugen blev årets julklapp 2013, men på senare tid är det slowjuicern som har hajpats i wellnessbloggar och tidningsartiklar. Som namnet antyder arbetar slowjuicern långsammare, och då bevaras näringsämnena bättre – sägs det. Men Ronny Karlsson, testchef på Råd & Rön, tror inte på det.

– Det är mycket marknadsföring kring slowjuicern, och tillverkarna måste väl motivera det högre priset på något sätt. De säger bland annat att den ger mer juice, och bevarar vitaminerna. Men i vårt test ser vi inget som stödjer det, säger han.

Samma temperatur

En av fördelarna med en slowjuicer jämfört med en råsaftscentrifug sägs vara att näringsämnen bevaras bättre, eftersom ingen värme bildas vid tillverkningen. Det här är framför allt viktigt för dem som äter raw food. Men vi har mätt temperaturen på juicen när den lämnar de olika maskinerna, och då inte hittat någon skillnad. Ingen juice var varmare än 25 grader.

 I Råd & Röns test kammar i stället råsaftscentrifugen hem förstaplatsen, och de närmaste platserna därefter. Inte förrän på femte plats kvalar en slowjuicer in. Den är dessutom dyr – den kostar drygt 2 500 kronor.

Majoriteten av de testade slowjuicerna placerar sig i botten av tabellen. Det som främst drar ner betyget är att de tar lång tid på sig, gör sämre juice och är krångligare att diska.

Juicepressarna i testet får göra fem olika sorters juicer. Recepten har valts ut för att testa om maskinerna klarar av både hårda frukter och grönsaker – som rödbeta och morot, och mjuka – som jordgubbe och vattenmelon. Men det är framför allt äpplen som sätter pressarna under störst press – här är skillnaden stor både i hur lång tid de tar på sig och hur bra resultatet blir. Juicen från Wilfas slowjuicer består till exempel av två femtedelar kärnor och skal – och maskinen tar drygt nio minuter på sig att göra juicen.

En bra juicepress ska ge en stor mängd klar juice. Eftersom frukter är olika stora väger vi både den frukt vi stoppar in i pressen och den juice som kommer ut och mängden tillverkad apelsinjuice varierar från 44 till 75 procent. Vi har även tittat på konsistens och om juicen skiktar sig efter tio minuter.

Rengöringen är juicepressarnas största svaghet. Delarna måste tas isär och fruktrester rensas bort, lösdelarna kan sedan i bästa fall diskas i maskin. I testet mäter vi hur lång tid det tar att ta isär de olika delarna och grovrengöra dem. Drygt två och en halv minut tar det att göra rent de pilligaste maskinerna. Slowjuicerna har många små delar och hål, som kärnor och skal kan fastna i, och flera av dem går inte heller att diska i maskin. Råsaftscentrifugerna är lite lättare, men många av dem är fortfarande krångliga och det är långt ifrån alla som är diskmaskinståliga.

I övrigt är juicepressarna lätta att hantera, montera och använda. En panel av experter tycker att maskinerna är av hög kvalitet, men att de däremot låter väldigt illa. Här är råsaftcentrifugerna värst. Några låter så mycket som 89 dB – och det vill man kanske inte utsätta sig för det första man gör på morgonen.

 

Slutsats

Vi har testat 19 juicepressar: 13 råsaftscentrifuger och 6 slowjuicer. Råsaftcentrifugerna placerade sig i topp. De är snabbare och ger klarare juice än slowjuicerna. Dessutom är de billigare och lättare att rengöra. Bäst i test är Philips HR1871, som får 84 i samlat betyg. Bosch MES25 och Philips HR1855, som får 83 respektive 80 i samlat betyg och kostar runt tusenlappen, utnämns till bra köp. Bästa slowjuicern är Tefal Infinity Press Revolution, som får 79 i samlat betyg. Den är dock ganska dyr – 2 599 kronor.

Välj rätt apparat för din juice eller smoothie

 

De fem testjuicerna

  • Apelsinjuice: 5 apelsiner skurna i halvor.
  • Äppeljuice: 5 äpplen skurna i halvor.
  • Energimix: 2 fänkål, 1 äpple, 1 morot och 1 röd chili – allt skuret i lämpliga bitar.
  • Rödbetor: 1 rödbeta, 1 halv lime, 50 g färsk spenat och 675 g vattenmelon i lämpliga bitar.
  • Jordgubbe och granatäpple: 225 g jordgubbar, kärnorna från 1 halvt granatäpple och 2 äpplen i lämpliga bitar.

 

 

Vad är en smoothie?

En smoothie består av frukter, bär eller grönsaker. Till skillnad från milkshaken innehåller den sällan glass eller mjölk. I stället används yoghurt.