Luftfritöser – bäst i test

I varmluftsfritösen är det het luft, som cirkuleras med en fläkt runt maten, som gör jobbet i stället för oljan som används i en traditionell fritös. Maten som ska friteras läggs i en korg och skjuts in i maskinen så att den hamnar under värmeelementet och fläkten. På många sätt påminner tekniken om den i en varmluftsugn, men luftflödet i en luftfritös är vanligen snabbare och mer koncentrerat än i en ugn vilket enligt tillverkarna ska ge en krispigare yta på det som tillagas.

Det är stor skillnad på hur mycket mat som går att laga per omgång i fritöserna. Minsta varianten i vårt test klarar bara 433 gram pommes frites, medan de största modellerna klarar 2 kilo. Vill man ha sina pommes så bra som möjligt får man dock vara beredd på att minska mängden rejält. Då klarar den minsta fritösen bara 289 gram och den största nästan tre kilo.

Viktigast i testet är förstås hur bra de olika modellerna är på att tillaga maten med hjälp av den heta luften. Att olja och luft kan ge liknande resultat är inte så konstigt som det kan låta. Det som ger pommes frites och annat som vi gillar att fritera, steka, baka eller grilla sina karakteristiska smaker är den så kallade maillardreaktionen. Den sker mellan olika kolhydrater och aminosyror i maten när de upphettas till runt 140–170 grader. Att tillagningen i luftfritöserna skulle vara fettfri är också en sanning med modifikation eftersom livsmedlen vi stoppar i fritösen innehåller fett från start.

Vi har låtit en expertpanel bedöma smak, utseende och krispighet hos pommes frites och kycklingklubbor. Pommesen är fabrikstillverkad och fryst medan kycklingklubborna är kylskåpskalla när vi stoppar dem i luftfritösen.

Eftersom luftfritösen i princip är en liten varmluftsugn så kan den användas också för bakning. Det har vi tagit fasta på. I de flesta av de testade fritöserna har vi testat att baka en paj och en chokladkaka.

Storleken på både paj och kaka begränsas självklart av storleken på luftfritösens korg. Till några av fritöserna följer det med paj eller kakform, då har vi använt den i testet. Annars har vi valt en separat form som passar. Det är stor skillnad i storlek på de bakade pajerna. De minsta är bara 12 centimeter i diameter medan de största är 20. 

Flera modeller har tyvärr problem med just pommes frites. Hela nio av fritöserna får bara en etta i detta test som många nog anser vara huvuduppgiften för just en luftfritös.

Vanligaste orsaken till avdrag i delbetyget för pommes frites är att hela omgången inte blir jämnt tillagad, utan att vissa pommesbitar blir brända när andra knappt har fått färg eller inte är tillagade alls. Kycklingklubborna är enklare och ingen av fritöserna misslyckas med att tillaga dem helt igenom, vilket om det misslyckats skulle kunna utgöra en hälsorisk för den som ska äta maten.

Hur bra pajerna blir varierar stort mellan olika fritöser. Sämst blir den i en fritös som bara får en etta för sitt resultat. För chokladkakorna är det många som klara sig riktigt bra och många får åttor och nior i betyg. Men det finns en och annan som inte lyckas även i detta test.

I den senaste uppdateringen av testet har vi också bakat färdiga ”bake-off”-frallor. Upp till fyra frallor har stoppats in i fritöserna beroende på storlek och sedan har de bakats enligt maskinens inbyggda bak-program eller i åtta minuter på 180 grader om ett sådant program saknats. En panel har sedan bedömt hur jämnt gräddade frallorna är och hur bra de smakar. De flesta av varmluftfritöserna fixar hyggliga bröd, men det finns några modeller som inte lyckas alls. 

Vissa av fritöserna i testet har två separata korgar för att kunna laga två rätter samtidigt. I dem har vi testat att köra kyckling och pommes i var sin korg och i några fall är det tydligt att det är svårare att få till bra pommes i det läget.

Att blåsa runt en massa varmluft kan låta en hel del och det gör det för många av modellerna i testet. Den fritös som låter mest blåser på i  65 dB(A), vilket riskerar att störa samtalet kring matbordet om fritösen ska jobba på efterrätten under middagen.