Mikrovågsugnar – bäst i test
Råd & Rön har testat 102 mikrovågsugnar. 73 av dem är fristående och 29 är inbyggnadsmodeller. I testet ingår flera modeller som har grillfunktion och varmluftsfunktion. Det är stor skillnad på hur bra mikrovågsugnarna klarar att ge maten jämn temperatur när de används för att värma och tina mat.
Om testet

Vi har testat...
- Hur mikron värmer matlåda och nappflaska.
- Hur mikron tinar köttfärs.
- Hur mikron tinar och lagar färdigköpt lasagne.
- Hur mikron bakar kakor – om den har varmluft.
- Energiförbrukningen.
- Ljudnivån.
- ...och mycket mer!
Publicerad
De här mikrovågsugnarna ingår i Råd & Röns test
Fler tester
Utdrag ur testet av mikrovågsugnar
Den vanligaste typen av mikrovågsugn som säljs i Sverige är den fristående modellen. I testet finns 41 sådana ugnar. Vi har även testat sju inbyggda ugnar som passar bra om du till exempel är startgroparna för att renovera köket. En inbyggd mikro smälter snyggt in bland dina nya skåpsluckor. De flesta modeller i testet har grillfunktion som ska ge maten en fin yta. Tio av mikrougnarna har även varmluftsfunktion precis som en vanlig ugn.
Förutom att bedöma hur bra mikrougnarna är på att värma och tina mat, vilka är de vanligaste användningsområdena här i Sverige, har vi även lagat olika maträtter. Flera höjer nog på ögonbrynen att vi tillagat en hel kyckling, men i södra Europa använder man ofta mikron som en aktiv del i matlagningen. Och kycklingen får i många fall både fin färg och god smak. Detsamma gäller även när vi kombinerar grill och mikrovågor på lasagne och pizza direkt från matbutikens frysdisk. För modellerna med varmluftsfunktion har vi även testat att baka kakor, resultatet blev oftast välgräddat och välsmakande.
Men ugnarna har ofta spridda delbetyg. Även modeller med lågt samlat betyg kan vara bra på vissa moment och vice versa kan ugnar med högt samlat betyg vara väldigt dåliga på något delmoment. I toppen av tabellen finns dock ett par undantag som saknar påtagliga svagheter. För de mikrougnar som saknar grill- och/eller varmluftsfunktion har vi inte tillämpat vissa delmoment, som tillagning av kyckling och bakning.
...
Ingen ugn i testet uppvisade potentiella problem när vi undersökte elsäkerheten eller risken för mikrovågsläckage. Men eftersom vi inte gått igenom alla delmoment i den omfattande elsäkerhetsstandarden, låter vi maxbetyget bli en sjua. Vi har även mätt hur varma mikrougnarna blir när grill- och/eller varmluftsfunktionen använts i 30 minuter. Några modeller blir riktigt heta, över 100 grader i värsta fall. Om du inte använder grill eller varmluft blir dock inte höljet på en mikrovågsugn varmt alls.
Användbarheten är överlag bra eller i alla fall godkänd. Labbet gjorde dock nedslag på några modeller vars insyn är dålig, vilket gör det svårt att se maten utifrån. De har för klen belysning och/eller för litet fönster i luckan. Om du av någon anledning prompt vill vrida på en ratt istället för att ställa in en digital timer finns det fortfarande några modeller att välja mellan. Men tänk på att tidsskalan blir väldigt oprecis, varje ”hack” i skalan är en hel minut. På vissa modeller med digital display kan du styra tiden på en sekund när.
Tillverkarnas angivna volym har föga med verkligheten att göra. Eftersom alla ugnarna har en snurrfunktion som inte går att stänga av, är det omöjligt att klämma in så mycket mat att det fyller hela utrymmet. Vi har i stället mätt volymen av en cylinder, vars bas motsvarar största möjliga tallrik, från mikrons botten till dess tak.
Så testar vi mikrovågsugnar
För att för få exakta och rättvisande resultat för varje mikrougn har vi skapat en ”matlåda” som visserligen inte är så välsmakande men som däremot ställer höga krav på mikrougnens uppvärmningsfunktion. Två klickar pulverpotatismos (100 respektive 150 gram) och en klick proteinblandning (äggvita, mjölk och socker - sammanlagt 190 gram) läggs på en tallrik som får stå i sex graders temperatur i minst tolv timmar innan den värms upp.
Vi tinar 500 gram nötfärs från -20 grader till en medeltemperatur så nära 0 grader som möjligt. Temperaturskillnaden mellan färsblockets inre och yttre ska vara så liten som möjligt. Annars finns risk att färsens yttre delar börjar koka innan det inre tinat. Vi använder nio mätpunkter i färsens mitt och 13 mätpunkter på ytan.
Den frysta lasagnen och pizzan ska värmas lagom mycket, samtidigt som grillfunktionen ska ge maten en aptitlig yta. Detsamma gäller den färska kycklingen som vi tillagar i olja. Kycklingen ska vara minst 85 grader varm utan att vingar och klubbor hunnit bli torra. Grillfunktionen ska också ha gett skinnet fin yta.