Hoppa till innehållet

Så stor betydelse har bakpulvret

Vilket bakpulver du väljer har betydelse för hur fluffig din sockerkaka blir och vilken volym dina scones får. Det visar vårt test av fem ekologiska och sex konventionella pulver.

Majoriteten av oss kanske inte funderar så mycket på vilken sorts bakpulver vi väljer när kakbak står på schemat. Men vårt test visar att valet avgör om du kan bjuda på en mjuk och saftig sockerkaka eller en tristare kompakt variant.

Bakpulver lanserades som ett kemiskt jäsmedel redan i mitten av 1800-talet. Pulvret består av natriumvätekarbonat (bikarbonat), syra och stärkelse. Stärkelsen finns där för att göra pulvret mindre känsligt för fukt och för att det ska bli enklare att hantera. När bakpulvret blandas i smeten och blir fuktigt reagerar natriumvätekarbonat med syran så att koldioxid frigörs, vilket får bakverket att lyfta. De flesta bakpulver är dubbelverkande så att en del av koldioxiden frisätts direkt när pulvret kommer i kontakt med vätska och sedan frisätts ytterligare gas när kakan värms i ugnen.

För att ta reda på vilket pulver som ger bäst lyft har vårt labbkök bakat sockerkaka och scones med elva sorters bakpulver. För tio av dem finns ingen rekommendation om vilken mängd som ska användas. Undantaget är Khoisan Tea, som rekommenderar 21 gram bakpulver per 500 gram mjöl. Vi har utgått från recepten i kokboksklassikern Vår kokbok och haft samma mängd av ingredienserna vid alla bak. När vi blandat sockerkakssmeten har vi använt vispen på en köksmaskin och för sconesdegen har vi använt samma maskin, men med en degkrok.

Efter gräddning har vi mätt och räknat ut hur mycket volymen har ökat för bakverken och bedömt konsistens och yta. För sockerkakan har vi också kontrollerat om den fastnar i formen och för sconesen har vi vägt in i bedömningen om de blir smuliga eller inte.

Vispat, inte rört

Ibland diskuteras risken att ett för ihärdigt vispande kan påverka hur mycket lyft kakan får av bakpulvret negativt. I tillägg till testet med maskinvisp har vi därför testat det vinnande pulvret i smet rörd för hand med slev och i smet gjord i matberedare med knivar.

Resultatet visar att mer vispande var bättre och att det är viktigt att pulvret fördelas jämnt. Smeten som rördes med slev ökade med 148 procent när den gräddades och smeten som kördes i matberedare med knivar ökade med 184 procent jämfört med de 197 procent som den vispade smeten ökade.

För sockerkakan lyckas Khoisan Tea klart sämre än övriga pulver, med en volymökning på blott 140 procent. Betydligt bättre går det med Fazers bakpulver, som ökar volymen med 197 procent och som dessutom ger en kaka som är ganska jämn, mjuk och saftig. Lika stor ökning får vi med Lidls bakpulver Belbake. Bäst konsistens får dock sockerkakan bakad med City Gross bakpulver Favorit.

Sconesen innehåller hälften grahamsmjöl och hälften vanligt vetemjöl, gräddas med högre temperatur under kortare tid och är en tuffare utmaning än sockerkakan för bakpulvren. Här är det Garant som lyckas bäst när det gäller att öka volymen. Bakpulvret ger en volymökning på 113 procent, vilket är marginellt bättre än Fazers 111 procent. Men där skorpan på Fazers scones bedöms som lite blek och ojämn har Garants scones en bra färg och en jämn och fin skorpa. Konsistensen på både Garants och Fazers scones bedöms som luftig och mycket välbakad. Det kan jämföras med Khoisan Tea som hamnar sist även här, med en volymökning på bara 40 procent och en konsistens som kort och gott bedöms som kompakt.

När resultatet från de båda deltesterna summeras är det Fazers pulver som hamnar i topp och som får utmärkelsen Bäst i test. Strax efter, på en delad andraplats, finns Belbake från Lidl och Favorit från City Gross. De båda är med sina 55 kronor per kilo dessutom testets billigaste pulver.

Om man ser till tabellen i helhet är det tydligt att de ekologiska bakpulvren har svårt att mäta sig med de konventionella. Alla fem ekomärkta produkter hamnar i tabellens nederdel och skillnaden mellan dem och de konventionella är speciellt stor när det gäller den mer utmanande sconesdegen. Det finns en tydlig skillnad mellan ingredienserna i de konventionella varianterna och de ekologiska. I de konventionella är det difosfater, som framställs ur fosforsyra, som fungerar som syra. Den ingrediensen får inte användas i ekologiska produkter. I stället används monokaliumtartrat som framställs av vinsyra – en biprodukt vid vinproduktion. Vårt test visar att det ger ett sämre resultat när det gäller att ge bakverken volym. 

Slutsats

Det blir skillnad på det du bakar beroende på vilket bakpulver du väljer. Den största skillnaden är mellan de ekologiska och ickekologiska bakpulvren, där de ickeekologiska ger större volymökning. Skillnaden mellan de två sorterna är den syra som natriumvätekarbonatet i bakpulvret reagerar med. I konventionellt bakpulver används difosfat, som inte är tillåtet i ekologiska produkter.

I vårt test har vi bakat scones och sockerkaka. Bakpulvret som fungerar bäst med hänsyn taget till båda deltesten är Fazer bakpulver. Det ger en volymökning med 197 procent för sockerkaka och 111 procent för scones och utses till Bäst i test. Bakpulvren Belbake från Lidl och Favorit från City Gross hamnar på en delad andraplats i tabellen och utses till Bra köp.

Fosfor i maten

Fosfor behövs i kroppen bland annat för att bygga upp skelett och muskler, men ett för stort intag kan innebära risk för att skada njurarna och påverka skelettet så att kalcium läcker ut och leder till problem med blodcirkulationen. Livsmedelsverket rekommenderar att en vuxen får i sig 600 milligram fosfor per dag och att en ammande kvinna får i sig 900 milligram per dag, men specificerar ingen mängd som anses vara för mycket.

Vi har inte mätt hur mycket fosfor de olika bakpulvren i testet innehåller. Men när vår tjeckiska systertidning gjorde ett liknande test kom den fram till att fosforinnehållet i bakpulver ligger mellan ungefär fem och tio procent. Det betyder att fosfortillskottet från bakpulvret i hela sockerkakan från Vår kokbok blir ungefär 750 milligram, eller 75 milligram per bit om du delar kakan i tio bitar. Det kan jämföras med de cirka 400 milligram som kommer från de två äggen i receptet.

Andra kemiska jäsmedel

Bikarbonat eller natriumvätekarbonat (NaHCO3) kan användas på egen hand som jäsmedel i bakverk som innehåller tillräckligt med syra, som till exempel filmjölk, att reagera med.

Hjorthornssalt är handelsnamnet på ammoniumvätekarbonat (NH4HCO3), som också kallas ammoniumbikarbonat. Det används främst för småkakor. Om det används till en tjockare kaka, som till exempel sockerkaka, riskerar gasen att inte hinna ventileras ut och kakan kan få ammoniumsmak.