Kaffe – bäst i test

Trots ökande priser och krympande paket är det få saker som kan konkurrera med bryggkaffe i popularitet. Åtta av tio vuxna svenskar dricker kaffe regelbundet och de flesta hinner få i sig dagens första kopp redan innan klockan slagit åtta på morgonen. Enligt en undersökning som Kantar Sifo gjort åt ett större kafferosteri har 87 procent av de svenska kaffedrickarna druckit bryggkaffe någon gång den senaste månaden och för 73 procent är det den typ av kaffe som föredras framför andra varianter.

Den stora efterfrågan gör att hyllorna är fulla av olika sorter, rostningar och varumärken. I vårt test har vi valt ut 15 bryggkaffesorter som alla är märkta som mellanrost. Sex har ekologisk märkning. På 14 av paketen står det att kaffesorten är arabica. Coop Xtra anger inte på paketet vilken kaffesort som använts, men enligt Coop är det robusta.

Arabicakaffe är kräsnare när det gäller odlingsförutsättningar och dyrare jämfört med robusta, som är den andra vanligt förekommande kaffesorten. Arabicabönan är också mindre bitter och mer populär smakmässigt bland de flesta. Robusta innehåller dock vanligen mer koffein.

Ett kaffe sticker också ut bland övriga sorter i testet bland annat genom att ha en betydligt högre koffeinhalt, 2,5 procent. Övriga hamnar mellan 1,1 och 1,4 procent. Vår smakpanels gillande får dock inte kaffet med hög koffeinhalt.

Panelen är speciellt tränad på kaffe och har bedömt alla sorter på en tiogradig skala utifrån parametrar som aromintensitet, fyllighet, syrlighet och beska. I betygstabellen hittar du en detaljerad jämförelse av de olika kaffesorternas smakprofiler.

Ett kaffe får det klart sämsta smakbetyget, med kommentarer som att det visserligen är ”ett mycket aromatiskt kaffe, men med en tydlig halmliknande smak” och att det har en ”mycket obehaglig bränd smak”. Dessutom finns paneldeltagare som känner en ton av mögel i kaffet. När vi låter vårt labb titta efter mögelgiftet ockratoxin A, som kan förekomma i kaffe, hittar vi det varken i det kaffet eller något annat av de testade sorterna.

Om ett kaffe är ensamt i botten av smakligan är det desto trängre i toppen. Tre kaffesorter får alla tre högsta betyg av smakpanelen. Ett av dem får kommentarer som att det har en ”intensiv och komplex arom, där söt frukt, citrus och torkad frukt framträder tydligt”. Ett annat kaffe har ”god fyllighet, med en viss syrlighet och tydligare beska”.  Ytterligare ett kaffe i toppen har enligt panelen ”god smak, med lite beska och en smak som dröjer sig kvar länge”. Snäppet efter de tre som gillas bäst av panelen hamnar hela tio kaffesorter som får näst högsta smakbetyg.

Vid sidan av smaken har vi testat kaffets kvalitet utifrån fukthalt, askhalt och hur mycket av det som kan lösas i kokande vatten. En hög fukthalt kan göra att kaffet blir mindre hållbart och en hög askhalt är en indikation på att kaffet innehåller främmande material som jord eller sand. Dessbättre får alla kaffesorterna högsta möjliga betyg i de här avseendena. När det gäller vattenlösligheten ger ett högre värde ofta ett fylligare kaffe, men det är ingen garanti för att det smakar bättre. Alla sorterna i testet hamnar inom det intervall som anses godkänt för ett rostat malet kaffe.

Vi har också låtit vårt labb undersöka om kaffet innehåller akrylamid. Ämnet är klassat som cancerframkallande och fick sitt publika genombrott i Sverige för snart 30 år sedan i samband med att det läckte till grundvattnet från ett tätningsmedel som användes i bygget av tunneln genom Hallandsåsen. På senare år har debatten dock mer handlat om hur vi får i oss det genom maten.

Akrylamid bildas i livsmedel som potatischips, pommes frites, kakor, bröd och kaffe när det hettas upp till temperaturer över 100 grader under tillverkningen. Enligt Livsmedelsverket står kaffe för mellan 10 och 20 procent av den akrylamid vi får i oss via maten.

Inom EU finns en gräns på 400 mikrogram per kilo kaffe, vid vilken tillverkaren ska göra åtgärder för att minska halten. Ingen av kaffesorterna i testet når upp till den nivån. Närmast kommer två kaffesorter med 360 respektive 350 mikrogram akrylamid per kilo kaffe.   

Det diskuteras också en kommande maxgräns på 500 mikrogram för akrylamid i kaffe och ett sådant förslag är just nu på remiss inom unionen. Skillnaden mellan en åtgärdsgräns och en maxgräns är att produkter som går över den senare inte får släppas ut på marknaden.

Vi har jämfört skillnaderna i materialåtgång och miljöpåverkan från förpackningarna. Skillnaderna mellan de olika produkterna är inte jättestora. Det som sticker ut är att två av de ekologiska sorterna båda har onödiga extralager av material i sina förpackningar.

Den största miljöpåverkan från kaffe kommer från odling, transport och rostning, men på de områdena är det svårt att jämföra de olika produkterna och vi har inte gjort det i det här testet.