Vinnaren ger välkyld vinare
Utbudet av vinkylar har exploderat de senaste åren. Men priserna är höga och bara de bästa håller rätt temperatur på den ädla druvsaften.
Tack för ditt köp!
Testet är nu upplåst och tillgängligt för dig i 30 dagar. Vi har också skickat ett mejl med länken du behöver för att öppna testet igen (inom 30 dagar). Titta i skräppostkorgen om du inte hittar det.
Vissa el- och vitvarukedjor har nu fler kylar för vin än för mat i sitt sortiment. Men till skillnad från vanliga kylskåp har vinkylarna glasdörrar och är designade för att synas och vara en del av hemmets inredning. De är gjorda för korttidslagring av vin, alltså snarare månader än år. Men även om utbudet av vinkylar är stort är det än så länge långt ifrån en prispressad vardagspryl.
Vi har testat nio modeller där den billigaste kostar 9 000 kronor och den dyraste hela 33 000 kronor. Modellerna har ungefär samma yttre storlek. Två av dem är utformade för att placeras underbyggda i köket och två stycken ska stå fristående. För fem modeller kan du välja om du vill ha dem underbyggda i köket eller fristående var som helst i hemmet. De underbyggda vinkylarna tar upp samma plats i köket som en diskmaskin.
Modellerna har två temperaturzoner, antingen över/under eller vänster/höger. Förmågan att hålla kyla skiljer markant. Vi har stoppat ner sensorer i flaskorna och mätt vinets temperatur. Dessutom har vi mätt skillnaden mellan den varmaste och kallaste flaskan i varje temperaturzon.
Resultaten visar att bara några få kylar i toppen håller vinet riktigt jämnsvalt. Hos de två klart dyraste vinkylarna, Liebherr UWTgb 1682 och Miele KWT 6321 UG, diffar temperaturen bara några tiondels grad i den kallare zonen och en knapp grad i den varmare zonen. Även Vestfrost WFG 45, som ”bara” kostar 13 000 kronor, har riktigt bra temperaturhållningsförmåga. I tabellbotten är det däremot illa ställt. Vinet i den kalla zonen i Thermex Winemex 40 är mer än två grader för varmt och det skiljer 2,7 grader mellan den varmaste och kallaste flaskan.
Även förmågan att snabbt kyla ner vinet till önskad temperatur skiljer mycket. Allra snabbast går det faktiskt för jumbokylen att kyla vinet till nio grader, bara drygt tre timmar. Efter två dygn avbröt vi deltestet och då hade vinet i tre kylar ännu inte nått nio grader. Att kyla vinet till 14 grader gick överlag betydligt snabbare, men Cavin Scandinavian Collection 40 klarade inte heller det inom två dygn.
Till skillnad mot vanliga kylskåp är nedkylningsförmågan i en vinkyl en bekvämlighetsfråga, vinet blir inte dåligt som mjölk, kött och andra färskvaror blir. Men om du gör ett vinfynd på fredag är det ju lite irriterande att behöva vänta till söndag innan du kan dricka det.
Inte heller isoleringsförmågan är kritisk för en vinkyl. Men det kan vara skönt att veta att ett strömavbrott inte fördärvar kvällens planerade middagsbjudning med finvin. Överlag håller modellerna vinet vältempererat länge och det dröjer över två dygn innan flaskorna når rumstemperatur. Viktigare är det då att vinkylarna håller bra luftfuktighet. Är det för torrt kan korkarna torka ut och är det för fuktigt kan etiketterna börja mögla. Riktmärket är 60 procent luftfuktighet, vilket flera kylar inte kommer i närheten av. På tre av modellerna kan du själv reglera luftfuktigheten genom att fylla på vatten.
Det pågår en debatt i vinvärlden om vin mår dåligt av att lagras där solens UV-ljus kommer åt flaskorna. Vårt test visar att mängden UV-strålning som tar sig igenom vinkylarnas glasdörrar knappt är mätbar. Alla modeller får högsta betyg för sitt UV-skydd. Men vi avråder ändå från att placera vinkylen i rummets soligaste läge. Även om vinet inte tar skada gör värmen att kylens kompressor tvingas jobba onödigt hårt, vilket drar ström och skapar buller.
Att installera och använda vinkylarna är mestadels enkelt. Alla modeller har automatisk avfrostning och två digitala termostater, men det är också många egenskaper som skiljer kylarna åt. Vissa har tre hyllor medan andra har nio eller tio. På hyllorna ryms från 34 till 62 flaskor, kylen med störst kapacitet får dock sämst betyg för smidigheten att plocka in och ur flaskor. Bara i fem av modellerna piper en varningssignal om du glömmer stänga dörren. Och vill du hålla familjens tonåring borta från de jästa klenoderna kan du bara låsa dörren på två av kylarna.
Slutsats
Bäst i test är testets näst dyraste vinkyl, Liebherr UWTgb 1682, som kostar saftiga 28 000 kronor. Den får höga och jämna betyg med undantag för sin förhållandevis stora energiförbrukning. Kapaciteten är 34 flaskor och den måste installeras i köket som underbyggd.
Temptech SOM2DX60DRB utses till Bra köp tack vare högt samlat betyg och, med vinkylsmått mätt, överkomlig prislapp om drygt 14 000 kronor. Den rymmer också 34 flaskor men kan både installeras underbyggd i köket och fristående i valfritt rum. Temperaturhållningen är något snäpp mindre exakt än hos testvinnaren. Temptech har också en irriterande egenskap för dig som visuellt vill studera din vinsamling – glasdörren är väldigt mörk, vilket gör det svårt att se in.
Så testar vi
4 000 flaskor av bordeauxtyp leasades för att användas i labbet.
Vi installerade sensorer i flaskorna och mätte temperaturstabiliteten och skillnaden mellan den kallaste och den varmaste delen av flaskan. Dessutom mätte vi hur lång tid det tog för vinet att kylas ner till måltemperaturen. Vinkylarnas isolering är testad genom att vi bröt strömmen och mätte hur lång tid det tog för första flaskan att nå 18 grader.
Vi har mätt luftfuktigheten i varje zon. Den ska idealt vara runt 60 procent. Glasdörrarnas förmåga att stoppa UV-ljus har också mätts.
Delbetyget för energiförbrukning är omräknat för hur mycket ström vinkylen drar i relation till hur många flaskor den rymmer.
Vi har även bedömt hur lätt vinkylen är att använda och rengöra – bland annat genom att plocka i och ur flaskor och ställa in temperatur och luftfuktighet.
Ljudet är mätt med ljudtrycksmätare och en panel har fått bedöma hur ljudet upplevs av örat.
Vinkylarna i testet rymmer mellan 34 och 62 flaskor.
Tillverkarna anger att vinkylarna ska användas i temperaturer mellan 10 och 38 grader. De är alltså inget att ställa i kallgaraget.
Vi mäter skillnaden mellan den varmaste och kallaste delen av flaskan.
Vissa vinkylar ska placeras fristående, som Cavecool Chill Topaz längst till höger.
Delbetygen anges på en 9-gradig skala. Det samlade betyget anges på en 100-gradig skala, där vi har viktat betygen så här:
Kylning: 45 %
Energiförbrukning: 20 %
Hanterbarhet: 20 %
Ljud: 10 %
Kvalitetsintryck: 5 %
Begränsningsfaktorer kan göra att enskilda delbetyg direkt påverkar slutbetyget.
Svala viner – en guide
Rött – 14-18°
Smaken och doften i de flesta rödviner är oftast som bäst mellan 16 och 18 grader. Undantaget är lätta viner som är gjorda på till exempel druvan pinot noir. De passar bättre att dricka vid 14–16 grader. Röda viner smakar mindre men upplevs som friskare om de är kalla. Är vinet för varmt kan det kännas kvalmigt eftersom friskheten (syran) inte kommer fram.
Vitt – 6-12°
Vita viner kan oftast serveras med en temperatur runt 8–10 grader. Men fylliga vita viner kommer mer till sin rätt uppåt 12 grader. Är vinet i stället friskt och lätt fungerar 6 grader bra för att få fram all friskhet.
Rosé – 8-10°
Även för roséviner är grundregeln 8–10 grader. Hellre för kallt än för varmt är rekommendationen.
Mousserande – 6-10°
Mellan 6 och 10 grader passar oftast torra mousserande viner. Påkostat mousserat som champagne och dyrare cava kommer bäst till sin rätt vid 9–10 grader. För övriga torra mousserande viner släpps friskheten bäst fram vid 6–8 grader.
Dessertviner – 8-18°
För söta vita viner passar 8–10 grader bra, medan rekommendationen är 16–18 grader för söta röda viner. Även rött portvin serveras gärna vid 16–18 grader. För vitt portvin är rekommendationen 8–12 grader.
Som med det mesta inom vin är temperaturen ovan endast rekommendationer. Bara du vet vilken temperatur som passar dig bäst.