Därför saknas svenska grönsaker

Samma inplastade, växthusodlade paprikor från Holland. Samma sockerärtor, influgna från Zimbabwe. Samma spanska apelsiner, men nu hopplöst utanför säsong. Var är de djupröda svenska tomaterna, som smakar sol, zucchini i överflöd efter en varm sommar och alla svenskodlade bönor?

De senaste decennierna har vår konsumtion av grönsaker ökat – från 22 kilo per person och år 1980 till 47 kilo 2011. Men då äter vi inte bara grönsaker som är anpassade för svenskt klimat. Vi har tagit in nya sorter, som snabbt blivit en del av vardagsmaten. Men paprika, aubergine och avokado är svårodlade i Sverige.

– I Sverige tar vi snabbt till oss ny mat. Framför allt gör vi det när det handlar om kulturer som vi är intresserade av. Vi har minskat potatis- och rotfruktsätandet och börjat äta isbergssallad, tomat och gurka. Svensk matkultur har tidigare inte bestått av färska grönsaker, vi har haft en konserveringsmatkultur, säger måltidsforskaren Richard Tellström. 

Ett exempel på detta är paprikan som introducerades på 1970-talet. I dag importerar vi 21 miljoner kilo paprika per år från Holland – jämte norrmän är vi det land som köper in mest paprika i världen från landet. I Holland odlas paprikorna i klimatanpassade anläggningar utan jord, i ett klimat där de aldrig är i säsong, men heller aldrig utanför säsong.

Finns det då någon anledning till att önska mer svenskt i grönsaksdisken? Ja, enligt universitetsadjunkt Lotta Nordmark, som forskar om grönsaksproduktion på Sveriges Lantbruks­universitet i Alnarp.

– Generellt är svensk livsmedelsproduktion väldigt säker, med tanke på livsmedelshygien. Ur hållbarhetsperspektiv är det ofta bättre att producera närmare marknaden och vi kan få ett större ansvar för vår egen livsmedels­produktion. Det är lättare att överblicka hela kedjan och det kan bidra till minskat matsvinn, då det är kortare avstånd mellan konsument och producent, vilket också är viktigt då flera frukter och grönsaker har kort hållbarhet, säger hon.

Enligt Lotta Nordmark skulle vi definitivt kunna odla mer svenska grönsaker.

– Flera olika typer och sorter av kål och bladgrönsaker. Och även om vi är näst intill helt självförsörjande på morötter skulle vi kunna odla fler sorter, till exempel gula, lila eller runda – så kallade karotter. Det skulle ge ett mervärde, en större variation, och möjligen medverka till ökad konsumtion, vilket är positivt, säger hon.

Med ny teknik och nytänkande skulle vi även kunna odla grödor som inte tidigare har odlats i Sverige.

– Det finns ett stort antal bönor som vi inte har odlat i stor omfattning, men som är snarlika de traditionella bruna bönorna, som vita bönor, borlottibönor och svarta bönor. Vi skulle mycket väl kunna odla haricots verts här i stället för att importera från Kenya, säger hon.

Varför sker odlingen där?

– Det är enklare att producera i Kenya, där odlingen kan ske under större delar av året. Och butikerna har inte tagit in svenska produkter den period då det är säsong och de kan odlas här, säger Lotta Nordmark.

Hon anser att handeln, konsumenterna och politikerna alla behöver agera för att det ska bli mer svenska frukter och grönsaker i butikerna. Konsumenterna måste efterfråga svenska grönsaker och politikerna måste satsa på grönsaksodlarna och ge dem incitament att utöka och utveckla sina odlingar.

Coops presschef Tobias Rydergren säger att tillgången på svenska grönsaker i stort sett mot­svarar efterfrågan.

– Vi har kikat på att ta in mer svenskproducerade baljväxter och ärtor, och även äldre baljväxter som gråärt. Men det är inte jättestor efterfrågan, säger han.

Tobias Rydergren säger att vi skulle behöva äta mer säsongsanpassat om vi vill äta mer svenskt.

– Gurka, tomat och isbergssallad är fortfarande storsäljarna, och de går inte att få svenska på vintern. Men vi är vana vid att det finns ett visst utbud i butikerna året runt, säger Tobias Rydergren.

I dag är 12 procent av de tomater vi äter svenska. Och självklart spelar det svenska klimatet roll – men det är inte hela sanningen. I Finland arbetar man till exempel med belysning för att kunna odla tomater året om.

– Det beror på att de är mer måna om självförsörjningsgraderna och ger investeringsstöd och visst stöd för el. Så det är inte bara klimatet som skiljer, utan också regelverk och kostnader. Finland har ju inte mer gynnsamt klimat än Sverige. Men självförsörjning har länge varit i en icke­fråga i Sverige, säger Marcus Söderlind, tomatodlare och ordförande för LRF Trädgård.

De senaste åren har Sveriges självförsörjningsgrad börjat debatteras mer. Men frågan är om svenska tomater i november skulle kunna konkurrera med de spanska i fråga om pris. Sverige skulle till exempel kunna vara helt självförsörjande på vitkål, men eftersom tysk vitkål är så billig, kan den svenska inte konkurrera med den prismässigt. Detsamma hände med tomatodlingen när vi gick med i EU. 

– Konkurrensen från Holland har i stort sett slagit ut svensk tomatodling. Vi klarar inte att hålla samma låga priser, säger Marcus Söderlind.

I dag lägger genomsnittssvensken ungefär 12 procent av hushållets utgifter på livsmedel och alkoholfria drycker. 1980 var motsvarande andel 18 procent. De höga matkostnaderna har gjort svenskar väldigt prismedvetna, något som svenska bönder har fått inpräntat i sig.

– När jag pluggade på Alnarp 99/00 var det ett oerhört fokus på hur man skulle hålla priset nere. Läser man mattidningar från 70-talet handlade allt om hur man skulle pressa matkostnader. Då gick en stor andel av hushållets inkomst till mat och en liten andel till boende. I dag är det tvärtom. Svenskar är programmerade sedan länge att priset är det viktiga, säger Marcus Söderlind.

Han är kritisk mot att handeln pressar priserna på svenska grönsaker.

– Jag upplever att många grönsaksodlare känner sig pressade ekonomiskt, de har väldigt små marginaler. Färskpotatis kan till exempel kosta 10 öre kilot vid midsommar. Det är konstigt att handeln väljer att pressa priset på en produkt när den är som bäst, säger Marcus Söderlind.

På senare år har intresset för svenskodlade grönsaker ökat. Grönsaker som passar vårt klimat, som grönkål, har blivit trendigt. Den som är intresserad av svenska grönsaker kan hitta dem på den lokala torghandeln och bondens marknad.

Marcus Söderlind säljer sina grönsaker på torget i Jönköping på lördagar. Hans tomater är plockade dagen före och säljs för 60 kronor kilot. Hans kunder är framför allt matintresserade människor, som bryr sig om ursprung och kvalitet, och som priset är mindre viktigt för.

– Våra kunder äter bara våra tomater. De säger att de inte kan äta andra. De som bryr sig om priset och som handlar tomater för 10 kronor kilot på Willys tröttnar snabbt på torghandeln, säger han.