Hoppa till innehållet

Kompostera mera

Gräsklipp, löv, ogräs och vissna blommor – allt kan gå i komposten. Men inte hur som helst. För att få fin kompostjord krävs en bra blandning.

Publicerad

 

 

 Gärna täckt kompost

Den enklaste komposten är några pallkragar som du ställer direkt på marken och staplar på varandra. När du ska tömma komposten kan du plocka av kragarna allt eftersom. På vintern bör du täcka din öppna kompost med en presenning för att hindra urlakning av näring.

Bor du i ett område med mördar­sniglar är en öppen kompost inte att tänka på. Det blir ett eldorado för de otrevliga rackarna, som kan lägga sina ägg i den kompost som du sedan sprider i grönsakslandet. Skaffa en kompost­behållare i stället.

Köksavfall och animaliskt avfall måste du lägga i en sluten behållare för att undvika att råttor och andra skadedjur söker sig dit.

 Grenar i botten

När du startar din kompost, lägg ett lager sönderklippta grenar och kvistar i botten för att göra det luftigt. Syretillförsel är viktigt! Kvistar bör du alltid klippa sönder i 5–10 centimeter långa bitar eller köra i en kompostkvarn.

 

Läs mer: Råd & Röns test av kompostkvarnar

 

Blanda brunt och grönt i komposten. Brunt är kolrikt växtmaterial som torkade grenar, kvistar och vissnade blommor, grönt är kväverikt material som gräsklipp och annat friskt grönt. Blanda ungefär en del kolrikt material med två delar kväverikt. Finfördela så mycket som möjligt. Rör gärna om då och då med grepen för att få in luft.

 Lagom fuktighet

När du lägger växtmaterial i komposten ökar temperaturen ganska snart och förmultningen sätter i gång. Du kan se det på att komposten sjunker ihop.

Komposten måste vara lagom fuktig för att nedbrytningen ska starta. Ta en näve kompost och krama den. Det ska kännas som en urvriden tvättsvamp. Om komposten är för blöt och luktar illa är den på väg att ruttna i stället för att förmultna. Gräv om och sätt till lite torra, klippta kvistar.

Om det i stället är för torrt – av för mycket bruna växtdelar – blanda i lite mer grönavfall och vattna eventuellt.

 Se upp med ogräs!

Rotogräs ska du inte lägga direkt i komposten. Det gäller till exempel kirskål, som sprider sig med rötterna. Lägg dem i stället i en plastsäck över vintern, så att de får ruttna och kan läggas i komposten på våren. Kirskålen ska vara genomblöt när du lägger den i plastsäcken. Då ruttnar den bättre. Också för maskrosor, som sprids både med frön och rötter, är det plastpåse som gäller innan de åker i komposten.

 Kompost tar tid

På hösten, eller tidiga våren, gräver du igenom hela komposten.

Räkna med ett till ett och ett halvt år innan du kan använda den som jord­förbättringsmedel. Trädgårds­komposten passar bra som planteringsjord om du först rensar bort grövre bitar. Däremot är den inte så näringsrik att den räcker som gödsel.

Om du har en kompost för köksavfall kan du använda trädgårdsavfall som strö i den. När köksavfallet brutits ner går det utmärkt att blanda ner det i trädgårdskomposten för eftermognad. Kompost med köksavfall blir mer näringsrik än en kompost med enbart trädgårdsavfall.

  

Läs mer: Test av 22 robotgräsklippare