Hoppa till innehållet

Odla bin mitt i stan

Det har blivit populärt att odla bin i staden. Biodlaren får inte bara egen honung och välpollinerade växter utan gör också en insats för stadens ekosystem.

Publicerad

Det rör sig under kuplocken – de första bina har börjat vaknat till liv efter den långa vintervilan. Ulrika Edbäck och Maria Sundin tittar till sin bigård. De är inne på sin fjärde säsong som biodlare tillsammans på Marias kolonilott på Södermalm i centrala Stockholm.

– Jag började odla bin för att jag ville ha bättre pollinering. Mina äpplen till exempel har blivit fler, större, rundare och dessutom godare. Grannarna märker också resultat i sina trädgårdar och är jättenöjda, säger Maria Sundin.

Förutom god pollinering blir det också honung. Ulrika och Maria handslungar honung två till tre gånger per säsong inne i kolonistugan. Förra året gav kuporna 120 kilo honung.

– Slunga honung är kladdigt och tidskrävande, men det är också en tillfredsställelse att producera mitt eget livsmedel som jag vet har bra kvalitet. Men framför allt odlar jag för att det är så himla roligt och en skön avkoppling, säger Ulrika Edbäck.

Utöka antalet kupor

En vanlig storlek på en bikupa brukar vara omkring 70 000 bin. Av dem brukar cirka 20 000 bin övervintra tillsammans med drottningen. I år funderar Ulrika och Maria att utöka till åtta kupor. De gör då en så kallad avläggare genom att dela ett bisamhälle på hälften: några av kupans ramar med bin, yngel och honung flyttas till en tom kupa.

– Du får tillsätta en drottning till den nya kupan. Antingen köper du en till nya kupan, eller så kan du se efter om dina bin har börjat dra upp en ny drottning. Drottninglarven är väl synlig eftersom den är stor som en halv tumme och hänger ut från ramen, säger Ulrika Edbäck.

Bikuporna måste ses om regelbundet. Omkring var tionde dag tittar Ulrika och Maria till kuporna för att se att det finns ägg och larver och honung. Då vet de att drottningen lever och att bina mår bra.

– På försommaren blir det oftare eftersom vi vill se om det finns någon tendens till svärmning. Drottningceller i kupan är ett tecken, då plockar vi bort dem, säger Ulrika Edbäck.

Svärmning är bins sätt att föröka sig. Den gamla drottningen ger sig i väg tillsammans med ett stort antal arbetsbin, och samlas först i klungform, innan färden går vidare mot en ny boplats.

Intresse efter kris

Det är inget nytt med biodlare i staden men de har blivit fler och intresset har ökat, inte bara hos koloni- och villaägare, utan även företag och organisationer vill slå ett slag för bin i stadsmiljö.

– Det har varit stort fokus på biodling sedan fem, sex år. Det var då den stora pollineringskrisen briserade i medierna. I dag märker vi stor skillnad vad folk vet om bin än för några år sedan, säger Pim Bendt, biodlingsansvarig på Bee Urban som erbjuder organisationer, kommuner och företag att bli faddrar för bikupor som sedan placeras på tak och innergårdar.

– När vi sköter om kuporna får anställda vara med. Det blir ett rent sinnligt möte med bina som förhoppningsvis sätter djupare spår. Vi vill öka kunskap och engagemang, om hur viktigt pollineringen är för den biologiska mångfalden.

Orsakerna till bidöden och pollineringskrisen i bland annat USA är flera. Virus och kvalster kan slå ut hela bisamhällen om de inte hålls efter, men även jordbruksgifternas påverkan diskuteras. I utpräglade jordbrukslandskap med få grödor, och i områden där betesmarkerna försvinner, har bina också svårare att hitta mat. Ibland kan det till och med vara enklare för bin att leva ett stadsliv.

– I Malmö får bikuporna mer honung än på landsbygden runt omkring, eftersom säsongen är från tidig vår till höst, medan bina på landet bara kan samla under en kortare period då till exempel rapsfälten blommar, säger Pim Bendt.

Pim Bendt med bikupa
Sju våningar upp på Operans tak mitt i centrala Stockholm står bikupor utspridda och sköts om av Pim Bendt från Urban Bee. Kungsträdgården är precis nedanför men bina, som har en flygradie på cirka 2 kilometer från bikupan, kan ta sig ända till Södermalm och tillbaka i jakt på pollen och nektar.

Bon åt vildbin

Även våra vildbin har det tufft och de är minst lika viktiga för pollineringsarbetet. I Sverige finns det cirka 300 arter men i takt med att växtarter försvinner, försvinner också vildbin. Och när inga bin pollinerar försvinner ännu fler växtarter.

Det finns också tecken på att för många tambin kan konkurrerar ut vildbin. Det blir för lite föda till alla. Vill man hjälpa de vilda bina, som oftast lever själva eller i mindre grupper, kan man sätta upp humleholkar och bihotell och sluta att ”dammsuga” trädgården.

– Bina trivs i lite skräp, en grusgrop, lite grenar, lövhögar och annat smått och gott i trädgården, säger Pim Bendt. Men ha tålamod, det kan ta flera år innan ett vildbi hittar till bihotellet.

 

 

Så odlar du stadsbin

  • Du behöver inget tillstånd att odla bin. För att man snabbt ska kunna bekämpa spridning av sjukdomar bland bin är du däremot skyldig att meddela kupans uppställningsplats till länsstyrelsen. Sveriges Biodlares Riksförbunds webbplats www.biodlarna.se/bitillsyn lotsar dig till rätt länsstyrelse.
  • Det finns inga detaljerade regler som styr var du får sätta upp bikupan. Men enligt miljöbalken är du skyldig att vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för olägenhet för människors hälsa. Tänk på att det finns människor som är allergiska mot bistick.
  • Informera dina grannar om dina planer. För att undvika missförstånd kan det vara bra att förklara skillnaden mellan bin och getingar. Bin är inte intresserade av saftglas eller mat.
  • Gå kurs i biodling, de hålls både av biodlarföreningar och studieförbund. Det är ett stort ansvar att odla bin, inte minst att hjälpa dem hålla sig friska, till exempel genom att bekämpa varroakvalstret.
  • Bin köps enklast i juni till augusti då många biodlare gör fler bisamhällen, så kallade avläggare. Köp bin med snällt temperament.
  • Placera kuporna så att de stör och störs så lite som möjligt. Buller och skakningar kan oroa bin.