Hoppa till innehållet

Viruset tar din dator som gisslan

Sten Styrélius har både bättre virusskydd och mer datorvana än de flesta. Men trots ­varningssignaler ”släppte” han ändå in en bedragare i sin dator.

Publicerad

Sten Styrélius förbannar sig själv och skäms en aning över att han kunde vara så klantig att han klickade på länken i mejlet. Men det var ett ögonblicks verk, och han var sedan tidigare irriterad på avsändaren Postnord.

– Jag hade haft problem med deras paketutskick några månader tidigare. Nu väntade jag på ett nytt paket, och när jag fick mejlet sten styreliusfrån dem tänkte jag: Vad sjutton, har Postnord ändrat sina rutiner så att jag inte ens får en avi i lådan längre, utan måste skriva ut den själv, berättar Sten Styrélius.

Men den här gången var det inte Postnord som mejlade, utan en bedragare. Sten Styrélius hade blivit utsatt för så kallad ransomware – en form av bedrägeri som har blivit allt vanligare på nätet. Avsändaren utger sig för att vara till exempel ett välkänt företag och vill få dig att klicka på en länk inuti mejlet – vilket Sten gjorde.

– Men det jag egentligen gjorde när de knackade på var att ge dem nyckeln och gå därifrån, inget virusskydd i världen kan skydda mot det, säger han.

LÄS ÄVEN: Sopa bort dina internetspår

När det inte hände någonting efter att Sten Styrélius hade klickat på länken började han läsa mejlet mer noggrant. Då såg han hur illa skrivet det var. Samtidigt hade flera ikoner på skrivbordet blivit tomma.

– Då fattade jag vad som hade hänt. Jag slet ut nätkabeln illa kvickt och lyckades få stopp på processen. Det tar ju ett tag för ett sådant program att låsa allt. Dessutom hade jag backup på det mesta på en extern hårddisk, som inte var kopplad till datorn, säger Sten Styrélius.

Det som hände i samma ögonblick som Sten klickade på länken var att han släppte in ett virusprogram som började låsa alla hans filer, som till exempel foton. Med mejlet följde också ett dokument med en varning från bedragaren om att datorn hade blivit infekterad, och att det enda sättet för Sten att få sina filer upplåsta var att betala en lösensumma (ransom) som skulle betalas i bitcoin, en digital valuta som möjliggör betalning på nätet utan inblandning från en tredje part, till exempel en bank.

Ransomware

Program som installeras på din dator utan ditt ­samtycke. Programmet låser filer och du uppmanas att betala en lösensumma för att få en kod som låser upp dina filer. 

– Om jag bara hade varit lite vaken hade det aldrig hänt, men jag var irriterad och tänkte mig inte för, säger Sten Styrélius.

Hos polisen ser man allvarligt på den här typen av bedrägerier. Det är ett växande problem både för företag och privatpersoner, och virusen som låser dina filer blir allt aggressivare. Det finns olika typer av virus, och de tidigare kan gå att låsa upp. Men de senaste virusen, från till exempel Postnord, är omöjliga att låsa upp utan en kod.

– Varken svensk polis eller till exempel interpol klarar att låsa upp dessa, säger Jan Olsson på polisens nationella bedrägeri­center.jan olsson

Ska man betala lösensumman?

– Det första man ska göra är att kontakta sin internetsäkerhetsleverantör eller gå in på deras hemsida för att se vad de skriver att man kan göra. Sedan måste var och en själv avgöra vad filerna är värda. De flesta som väljer att betala får en kod så att de kan låsa upp filerna, säger Jan Olsson.

De som blir utsatta för ransomware uppmanas att betala i bitcoin. Det är för att det inte går att spåra vem som tar emot den digitala valutan.

– Men det är viktigt att den utsatta alltid anmäler till polisen. Då är det större chans att det läggs större resurser på den här sortens bedrägerier, säger Jan Olsson.

Så skyddar du dig

  • Gör regelbundet och ofta backup på dina filer, antingen på en extern hårddisk som inte är kopplad till din dator, eller i en molntjänst.
  • Använd antivirusprogram och brandvägg, och se till att de senasteuppdateringarna är installerade.

Läs vårt test av antivirusprogram för PC

  • Var misstänksam mot okända avsändare och klicka aldrig på konstiga länkar eller bilagor.
  • Svara aldrig på skräpmejl, phishing (”fiskar” efter dina bankuppgifter och koder), Nigeriabrev, falska vinstvarningar, eller liknande.