Hoppa till innehållet

Gifter i ekologiskt te

Ekologisk märkning är ingen garanti för giftfritt kamomillte. Vi hittar bekämpningsmedel och andra oönskade ämnen i samtliga testade tesorter.

Kamomillte görs av torkade blad och blommor från kamomill. Växten innehåller eteriska oljor och så kallade flavonoider, som påstås kunna verka lugnande, inflammations­hämmande och kramplösande. Växten har använts i medicinska sammanhang sedan antiken och är populär runtom i världen. I Sverige säljs kamomillte bland annat på apotek, i hälsokostbutiker och hos de stora livsmedelskedjorna, som har sina egna märken.

Vi har smakat på och analyserat påsteer med kamomill från tio olika leverantörer. Kamomillen i teerna kommer från odlingar både inom och utanför Europa. Tre av teerna är ekologiskt odlade, medan övriga kommer från konventionella odlingar.
När vi smaktestade teerna beredde vi dem enligt instruktionerna på paketen. Trots att alla teer bara ska innehålla kamomill är det stor skillnad när det gäller hur länge tillverkaren rekommenderar att teet ska dra i varmt vatten innan det dricks. Vårt test visade också på skillnader i smak och färg som inte hade ett direkt samband med hur länge teet fick ligga i vattnet.

Bäst tyckte panelen att Garants Örtte Kamomill och Liptons Camomill Pyramid smakade. Sämst smak tyckte panelen att Friggs Kamomill hade. Smaken beskrevs som unken och obehaglig, och en panelmedlem jämförde den med wellpapp. Men det fanns variationer inom panelen och alla hade inte samma favorit.

Med de kemiska analyserna letade vi efter oönskade ämnen i form av pyrrolizidinalkaloider, antrakinon och olika bekämpningsmedel.

Vi hittade rester av bekämpningsmedel i alla teer, även i de ekologiskt odlade teerna från Clipper, Pukka och Salus. Totalt fanns rester från elva olika bekämpningsmedel. Flest olika bekämpningsmedelsrester hittade vi i Liptons te Camomille Pyramid. Där fanns rester av fem ­bekämpningsmedel. I Icas Kamomillte och i ­Garants Örtte Kamomill fanns rester av fyra bekämpningsmedel.

Inget av de testade teerna innehöll högre halter av bekämpnings­medel än EU:s gränsvärden. Men i Lidls te Lord Nelssons Camomile Herbal Infusion, Coops örtte av kamomillblomma, Liptons Camomille Pyra­mid och Garants Örtte Kamomill fanns rester av carbendazim, vilket är förbjudet att använda inom EU. Garants te innehöll dessutom metolaklor som också det är förbjudet att använda inom unionen.

I sju av de tio teerna hittade vi även pyrrolizidin­alkaloider, som är naturligt förekommande växtgifter och som hamnar i teerna främst genom att andra växter än kamomill smugit sig in vid skörden. Om man får i sig stora mängder på en gång kan pyrrolizidinalkaloider vara giftiga för levern. Om man får i sig mindre mängder över längre tid kan de vara cancerframkallande och orsaka skador på levern.

Enligt Efsa, EU:s myndighet för matsäkerhet, bör en vuxen person inte få i sig mer än 0,42 mikrogram per dag. Av de testade teerna var det Friggs som innehöll mest – 0,35 mikrogram pyrrolizid­inalkaloider per påse, vilket är nära gränsen och mer än tre gånger så mycket som Icas te som har näst mest pyrrolizidinalkaloider.

I testet letade vi också efter antrakinon, som kan hamna i teerna på flera sätt. Tidigare har det ­använts som bekämpningsmedel, men det kan också bildas i processen när kamomillblomman torkas. Antrakinon används också som färgämnen och kan hamna i teet genom förpackningarna.

Klart mest antrakinon innehöll Garants Örtte Kamomill, med 0,064 milligram per kilo. Det är klart över EU:s gränsvärde 0,02 milligram per kilo. Även Salus kamomillte innehöll mycket antrakinon och balanserar på EU:s gränsvärde. Andra teer med liknande halter antrakinon har plockats bort från marknaden av Livsmedelsverket. Vi har informerat ­Livsmedelsverket om vårt testresultat för ­kamomillteerna.

Axfood, som står bakom Garant, kommenterar testresultatet med att de inte accepterar bekämpningsmedelsrester som överstiger EU:s gränsvärden i sina produkter och ska nu utföra egna analyser för att verifiera resultatet.

Kan förväxlas

Kamomill är en ettårig planta som växer över hela Europa och i västra Asien. Arten har korgformiga blommor och kan lätt förväxlas med andra arter som har liknande blommor, till exempel baldersbrå.

Vid skörd händer det även att andra arter som växer på samma ställen och har liknande utseende följer med. Hamnar de tillsammans med de torkade bladen i tepåsen kan det bidra till att teet innehåller gifter i form av pyrrolizidinalkaloider, som kan vara skadliga för levern.