Hoppa till innehållet

Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Må bra Kaffe, te & dryck

Så enkelt brygger du proffskaffe hemma

Kaffe kan vara så mycket mer än en kopp koffein. Samma sort kan smaka olika beroende på hur den rostas, mals och bryggs. Så här gör du bästa koppen kaffe hemma.

Olika kaffebryggningsmetoder ger olika resultat, även om samma kaffe används. Inte bara smaken ändras, utan även utseendet på kaffet. Från vänster till höger är kaffet bryggt i en Chemex, V60, kaffebryggare och pressokanna. Chemexkaffet är klarare medan pressokaffet är grumligare.

På bänken i Donald Boströms kök ligger en digital våg, en termometer och en kaffekvarn, som kan ställas in på olika grader av grovhet. Där står också tre olika sorters bryggare, eller fyra om man räknar med den vanliga kaffebryggaren. Vi ska testa att brygga samma kaffe på fyra olika sätt för att kunna jämföra smakerna.

Donald Boström använder alltid digital våg, termometer och kaffekvarn för att kaffet ska smaka så gott som möjligt.

Donald Boström är journalist, kaffeentusiast och författare till nyutkomna Kaffe­boken, där han skriver om hur han har rest jorden runt och följt kaffebönan från plantagen till koppen.

– Kaffe dricks överallt i hela världen, oavsett religion. Det är drycken som förenar mänskligheten, säger han.

Kaffe är med sina cirka tusen aromer vårt mest aromrika livsmedel. När Donald Boström gör sitt kaffe vill han få ut så mycket av dessa som möjligt, utan att få med de beska smakerna. Han har säkert 20 olika påsar med hela bönor hemma. Mängden bönor vägs upp på vågen, det ska vara 60 gram per liter vatten. Därefter mals de till olika kornstorlek, beroende på vilken bryggmetod som ska användas. 

– Det handlar om hur snabbt vattnet ­rinner genom kaffet. Det får inte rinna för fort, då blir kaffet blaskigt. Och inte för långsamt, då blir det beskt. Har man en metod där vattnet rinner ­igenom kaffet snabbt, som till exempel till en espresso, ska det vara finmalet. Ett kaffe som är i längre kontakt med vattnet, som i en pressokanna, ska vara mer grovmalet, säger Donald Boström.

Vattnet hälls upp kallt från kranen och värms upp till mellan 92 och 96 grader. Först ska en liten skvätt på kaffebädden, som kaffet i filtret kallas, få kaffet att blomma. Då utsöndras det koldioxid från bönorna. Därefter ringlas resten av vattnet över kaffet. 

Snart fylls köket av doften av nybryggt kaffe och skillnaderna på de olika bryggmetoderna blir tydliga. Kaffet från Chemexen med tjockt filter är klart och smakar mjukt och rent. Kaffet från pressokannan, som saknar filter, är lite oljigt och grumligt. Inte dåligt, men annorlunda. Även bryggkaffet smakar okej, även om de subtila smakerna i Chemex­kaffet inte kommer fram, trots att samma sort har använts.

Donald Boström är inte den enda som har fått smak för kaffe som bryggs med omsorg. Nu när fler jobbar hemifrån har intresset för att själv kunna göra riktigt gott kaffe ökat.

Det godaste kaffet plockas när det har perfekt mognadsgrad, vilket kan vara svårt eftersom frukterna på busken inte mognar i samma takt.

Anna Nordström, specialkaffeansvarig på Löfbergs, märker att många saknar sitt favoritkafé och det lite lyxigare kaffe som serveras där.

– Jag får många frågor om vad man ska ha för bönor och maskiner och hur man får kaffet att smaka bättre, säger hon.

Även på specialrosteriet Johan och Nyström märker man av ett ökat intresse.

– När folk är hemma lägger de pengar på att ha det lite trevligare där. Kaffe är en del, säger Eskil Edblad, utbildningsansvarig på Johan och Nyström, ett specialkafferosteri i Stockholm.

Anna Nordström och Eskil Edblad jobbar båda med specialkaffe. Med det menas den sorts kaffe som tack vare omsorgen och hantverket kring hur det produceras får 80 till 100 poäng på en hundragradig skala som har tagits fram av Speciality Coffee Association. 

Det här kaffet säljs oftast inte i vanliga livsmedelsbutiker. Där hittar du mer industriellt framställt kaffe, som dessutom brukar vara mörkrostat. När kaffet mörkrostas karamelliseras sockret i bönorna och tyvärr bränns vissa av aromerna bort.

– En del mikrorosterier kallar det för mörk­rost­massaker, säger Donald Boström.

Att vi i Sverige gärna dricker starkt kaffe bidrar också till att vi missar en del smaker.

– En klassisk kopp kaffe är mörk och kraftig, gärna med mjölk i. Folk är vana vid att kaffet ska vara starkt, men vad smakar kaffet? Vi blandar ihop styrka och smak. Vi vill med vårt kaffe spegla ursprungets smakkaraktärer och då behöver man inte ha mjölk i kaffet, säger Eskil Edblad.

Därför håller alla experter med om att ett bra kaffe är utgångspunkten för att kunna göra riktigt gott kaffe hemma.

– En bra råvara är alltid ­hemligheten. En dyr maskin kan inte lösa problemet om du inte ­lägger pengar på råvaran, säger Anna Nordström.

Men det viktigaste är förstås att hitta det kaffe och den metod du gillar bäst.

– Våga experimentera. Ibland köper vi kaffe på rutin. Men vad är det jag gillar egentligen? Fylligare kaffe? Eller fruktigare? Kanske testa att skaffa en kvarn och mala. Testa vad som händer om du maler lite grövre, säger Anna Nordström. 

6 alternativ tillkaffebryggaren

Olika metoder ger olika slags kaffe. Våga testa dig fram till den metod som får just ditt favoritkaffe att smaka godast.

 

Don Pedro

ePEBO_0,5-l.pngLiknar mokabryggaren på det vis att vattnet pressas upp genom kaffebädden, dock med ett lägre tryck. När vattnet värms upp stiger det från den nedre kammaren till den övre. Där får det dra en viss tid och bryggaren tas sedan bort från värmekällan. Då sjunker kaffet tillbaka till ursprungskammaren. Kaffet blir lent och sumpfritt.

– En charmig gammal metod som har fått en ­renässans, säger Eskil Edblad på kafferosteriet Johan och Nyström.

Mokabryggare

moka.pngHär värmer du vattnet i den undre kammaren och övertrycket får det att stiga till den övre. Likt en espresso tar sig vattnet igenom kaffebädden med tryck och kaffet får dessutom en crema. Tricket är att låta vattnet flöda igenom ­kaffet på ett balanserat sätt, vilket du uppnår genom att inte ha maximal effekt på spisplattan.

– En trevlig metod om man gillar en intensivare tolkning av kaffet, men inte är beredd att lägga 10 000 kronor på en espresso­maskin, säger Eskil Edblad.

Aeropress

aeropress.pngEn av de nyare bryggmetoderna. Du låter kaffet dra i behållaren i en och en halv minut och sedan trycker du vattnet genom det. Trycket gör att vattnet agerar annorlunda mot kaffet jämfört med fallande vatten i en vanlig bryggare. Smak­egenskaperna förstärks, som det nötiga och chokladiga i ett brasilianskt kaffe.

Chemex

chemex.pngDen här bryggningsmetoden uppfanns av en tysk kemist och den bygger mycket på ett tjockt filter som filtrerar bort vissa beska smaker. Den låter också kaffet ligga lite längre i vattnet, vilket tillåter andra smaker att komma fram. Eftersom kaffet ligger länge i vattnet behöver det ha en grövre malningsgrad.

V60

v60.pngV60 står för vinkel 60, vilket är vinkeln på tratten. Vinkeln, det stora hålet och fårorna på tratten ska skapa ett perfekt flöde för kaffet och resultatet blir en väl balanserad kopp med mycket smak och doft. Eftersom vattnet rinner snabbt genom kaffet behöver det vara mer finmalet. 

Presso

presso.pngPressokannan saknar filter, vilket gör att vissa robusta kaffesmaker bevaras i kaffet. Kaffet och vattnet ska ligga ihop i fyra minuter och kaffet ska vara ganska grovmalet. Därefter pressas kaffet undan med pressen. I metoder där filter används fångas ungefär tio ­procent av vattnet upp av filtret. Detta behöver ­kompenseras med mer vatten i pressokannan. 

 

 

LÄS MER: Test av 15 kaffefilter - hälften innehåller mycket bly