Hoppa till innehållet

Råd&Rön använder cookies för att förbättra upplevelsen av webbplatsen.

Gröna blad för alla smaker

Det du behöver tänka på när du odlar sallad är att ge bladen ljus, vatten och näring när de börjar sticka upp ur jorden. Så i omgångar, så har du sallad hela sommaren och en bra bit in på hösten.

Publicerad

Ruccola

ruccola_färg.png

Ruccola kommer från medelhavsområdet, där den ursprungligen växer vilt. Det svenska namnet på växten är senapskål och den förekommer vilt också i Sverige, men är rätt sällsynt. Ruccola (eller rucola) är det italienska namnet på örten. Bladen är mörkgröna och smala med djupa flikar. Ruccola har en ganska stark, lite pepprig smak och är mycket användbar i matlagningen, till exempel till pesto.

Tänk på det här: Ruccola gillar rikligt med vatten, får den torka kan den bli besk i smaken. Den blir också, liksom alla salladssorter, besk när den går i blom, så nyp av blomställningarna regelbundet.

Ekbladssallad

ekbladssallad_färg.png

En stor bladrosett som inte knyter sig till ett huvud får du om du odlar ekbladssallad – det finns flera sorter att välja på. Som framgår av namnet påminner bladen ofta om ekblad, men det finns också ekbladssallader med krusiga blad. Färgen på olika sorter varierar från ljusgrön till mörkt brunröd.

Tänk på det här: De ska, liksom plocksalladssorterna, skördas undan för undan genom att du nyper av bladen.

Mâche

mache_färg.png

Denna småbladiga växt har många namn. Det egentliga namnet är mâche, men i Sverige har ordet fått en felaktig accent och skrivs ofta maché. Växtens svenska namn är vårklynne, men den saluförs även under namnet vintersallad. Det är ett passande namn, för mâche är mycket köldtålig, och kan till och med skördas under snön.

Tänk på det här: Så den i augusti och skörda i december. Mâche bildar små, låga bladrosetter som du knipsar av hela när du ska äta dem.

Isbergssallad

isbergssallad_färg.png

Denna krispiga sallad har serverats på mängder av tallrikar runt om i världen sedan slutet av 1700-talet, då den introducerades i Frankrike. Den bildar stora huvuden, som liknar kålhuvuden. Populär och lättodlad, men inte lika vitaminrik som till exempel romansallad eller ruccola.

Tänk på det här: Har du en bra växtplats där du kan låta plantorna breda ut sig, ge dem gott om utrymme. Isbergssalladen blir stor!

Plocksallad

plocksallat_färg.png

Plocksallad är inte en speciell sort, utan ett samlingsnamn för sallader som inte bildar huvuden. Du plockar och äter bladen efter hand. Plocksallad kan vara allt från ljust grön till mörkröd.

Tänk på det här: Det finns en mängd olika plocksalladsfröer, men gemensamt för dem är att de vill ha en ljus och solig växtplats som hålls fuktig medan fröna gror. Men det ska inte vara alltför varmt, fröna gror inte om temperaturen går över 25 grader. Gallra i raderna så att du får cirka 20 centimeters avstånd mellan plantorna.

Romansallad

romansallad_färg.png

Denna salladssort med sina kraftiga, mörkgröna blad är sorten som enligt ursprungsreceptet ska användas i Caesarsallad. Men romansallad kan anrättas på många sätt, den går både att steka och grilla. Det är inte alla salladssorter som tål sådan tillagning, det krävs stadiga blad som romansalladen har.

Tänk på det här: Romansalladen bildar en kraftig rotstock som du kan skära bort när du ska använda bladen i en sallad. Men släng den inte, testa att sätta den nedre delen av rotstocken i ett glas med en centimeter vatten på botten. Placera glaset i fönstret, ljust och varmt. Efter ett par veckor börjar det växa upp nya späda blad.

Spenat

spenat_färg.png

De lättodlade spenatbladen är nyttiga, de innehåller flera vitaminer och järn. Kombinera gärna spenaten med någon C-vitaminrik grönsak eller drick juice till, det förbättrar järnupptaget. Spenat kan användas i en rad maträtter och smoothies och går bra att frysa. Babyspenat är inte en särskild sort, utan helt enkelt spenatblad som skördats tidigt, innan de har vuxit sig stora.

Tänk på det här: Spenat kan du så tidigt, så fort jorden håller cirka fem grader. Den växer snabbt, bara någon månad efter sådden kan du skörda de första bladen.

Endive

endive_färg.png

Endive hör till cikoriasläktet – cikoria med sina ljusblå blommor växer vild i södra Sverige och är väl mest känd för att den torkade och malda roten har använts som kaffesurrogat i kristider. Men cikoria har förädlats till olika salladssorter, som endive och rosésallad. Endive kan användas på många sätt i matlagningen. I Belgien är gratinerade endiver snudd på nationalrätt.

Tänk på det här: För att få fram endiverna odlar du först salladen och sedan sätter du rötterna att gro. På senhösten skär du av salladsblasten och gräver upp rötterna och putsar dem. Förvara dem svalt och mörkt till plantering i december. Sätt ner dem tätt i en djup låda eller hink med jord eller torv och täck med cirka 20 centimeter sågspån eller torv. Efter fyra till sex veckor kan du gräva fram dina endiver.

LÄS MER: Trädgårdsexpertens bästa salladstips

LÄS MER: Granskning - flest bekämpningsmedel i färdigsköljda salladen