Hoppa till innehållet

Experten: "Stoppa ämnet här också"

Titandioxid är sedan årsskiftet förbjudet i Frankrike. I Sverige är det dock en av de vanligaste tillsatserna i lösgodis.

Publicerad

Rainbow sticks är en av godissorterna som innehåller det vita färgämnet titandioxid.

Titandioxid, med E-numret E171, är ett vitt pulver som används som färgämne i allt från mediciner och kosttillskott till lösgodis och tuggummin. I Råd & Röns genomgång av tillsatserna i 298 olika sorters lösgodis dök E171 upp i sju procent av innehållsförteckningarna. Pulvret är en godkänd tillsats enligt EU, men sedan års­skiftet har franska myndigheter satt stopp för det i franska livsmedel.

Förbudet kommer efter att den franska livsmedels-, miljö- och arbetsmiljömyndigheten Anses granskat den senaste forskningen kring eventuella skadeverkningar från titandioxid. Granskningen, som gjordes på uppdrag av EU, kom fram till att kunskapsläget är oklart. I samband med förbudet har den europeiska konsumentrörelsen, med Beuc i spetsen, begärt att förbudet ska gälla hela EU med hänvisning till försiktighetsprincipen och att titandioxid inte har någon annan funktion än att fungera som färgämne.
– Det här ämnet har ingen som helst konsumentnytta och andra producenter har visat att det går bra att fasa ut det. Försiktighetsprincipen måste bli central vid bedömning av tillsatser. Även om riskerna inte är klart bevisade handlar det om sådant som barn faktiskt stoppar i munnen, ibland i stora mängder. Det borde räcka som skäl att göra som Frankrike och stoppa ämnet, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Att som enskilt EU-land stoppa en tillsats kan vara kontroversiellt. Men enligt Carmina Ionescu, som är ämneskoordinator för EU-samordning och export på Livsmedelsverket, är det franska beslutet begränsat.
– Frankrike har beslutat att titandioxid inte får användas i produkter som tillverkas i Frankrike och som säljs på franska marknaden. De kan absolut inte säga stopp till godis som är tillverkat i Sverige och som innehåller titandioxid. De kan bara stoppa produkter som tillverkas där, säger Carmina Ionescu.

Hon säger också att det inte är säkert att beslutet är lagligt.
– Om EU-kommissionen tycker att det är problematiskt kan den dra Frankrike inför domstol, säger hon.

Men det har kommissionen hittills valt att inte göra. I stället har den sagt att den respekterar det franska beslutet i väntan på nya titandioxidstudier som beställts av Efsa, EU:s matsäkerhetsmyndighet.

Efsa har till skillnad från Frankrike valt att låta titandioxid vara en godkänd tillsats i väntan på de nya utredningarna och det är ett beslut som Livsmedelsverket i Sverige också står bakom.
Oron kring titandioxid handlar främst om att det kan innehålla en stor andel nanopartiklar och att det är osäkert vad som händer när kroppen tar upp dem. Hur mycket nanopartiklar titandioxid innehåller beror på hur den har tillverkats. I stället för att som Frankrike förbjuda titandioxid har Efsa tagit fram en specifikation för hur stor andel nanopartiklar som får finnas i den titandioxid som används till livsmedelsproduktion.
– Man begränsar användningen till den titandioxid som Efsa har utvärderat och sagt är säker. Våra experter på Livsmedelsverket tycker exakt som Efsa och ser ingen anledning till att tycka att utvärderingen är fel någonstans, säger Carmina Ionescu.

Beslut om den nya specifikationen väntas fattas i april. Om den antas måste den som vill använda tillsatsen se till att den inte innehåller mer än 0,5 procent nanopartiklar.

Nanopartiklar

Oron kring titaniumdioxid handlar om osäkerhet kring hur ­nanostora partiklar av ämnet påverkar kroppen. Forskare har bland annat sett möjliga effekter på tjocktarmen hos möss som skulle kunna leda till ­tumörer. Men mer forskning ­behövs för att kunna säga något om effekter på människor.